INLU-bloggen

Hej INLU! Det var ett tag sedan sist, men migrationsarbetet har fortsatt och varit aktivt som aldrig förr. Därav tänkte jag att det var dags för en liten uppdatering.

Det är många som undrar över hur mycket man tillåts vara utomlands på ett svenskt uppehållstillstånd, vilket jag förstår, för det här är ingen lätt materia. Generellt inom EU finns en regel som stadgar fri rörlighet inom unionen (och Schengen) i upp till 90 dagar över en 180- dagarsperiod. Detta kanske ni känner igen från era egna liv: man får som EU- medborgare vistas fritt i ett annat unionsland i upp till 90 dagar utan något som helst motkrav (mer än 90 dagar kräver försörjning och någon slags aktivitet så som studier eller jobb). 90- dagarsregeln finns även reflekterad i en rad andra sammanhang: om man kommer från tredjeland och är viseringsfri (t.ex. Kanada/ Japan/ Australien o.s.v.) så får man komma in och vistas i Schengen i upp till 90 dagar. Om man behöver visum (t.ex. Kina, Indien) så är maxgränsen för ett sådant visum (som huvudregel) 90 dagar. För vistelser över 90 dagar ska man, både som viseringsfri och viseringspliktig tredjelandsmedborgare, ha uppehållstillstånd. Allt fint så långt.

Denna fria rörlighet finns till en viss gräns avspeglad i våra medarbetares uppehållstillstånd. Även om du har ett svenskt uppehållstillstånd är det såklart möjligt att åka på semester, tjänsteresa och andra kortare utlandsresor inom Schengen, utan att behöva ansöka om andra visum/ tillstånd för sådan vistelse i övriga länder. Det är av den anledningen våra medarbetare kan ha Danmark som första inreseland när de landar på Kastrup, för att sedan ta sig till Lund på sitt svenska tillstånd. För det andra Schengenlandets del räcker det alltså att du har ett giltigt uppehållstillstånd för att kunna stanna där kortvarigt – upp till 90 dagar.

Det finns dock en knorr. För att få lov att behålla sitt svenska uppehållstillstånd krävs att förutsättningarna för att bevilja tillståndet finns kvar under hela dess giltighet (5b kap. 21 § utlänningslagen). Olika typer av uppehållstillstånd kommer med olika krav. Som ni vet kräver uppehållstillstånd för studier att man är antagen till heltidsstudier som kräver din närvaro i Sverige. Om man är borta i viss omfattning, som kan vara betydligt mindre än 90 dagar, så kan Migrationsverket tycka att detta tyder på att studierna inte kräver din närvaro i Sverige, varför förutsättningarna för att bevilja tillståndet inte längre är uppfyllda varpå de kan återkalla tillståndet. Detta gäller även om utlandsvistelsen har varit på grund av din tjänst, till exempel tjänsteresa. Alla typer av uppehållstillstånd, även arbetstillstånd och forskningstillstånd, har som grundtanke att de ska användas för vistelse i Sverige, varför innehavare av dessa ska vara försiktiga när det gäller att vara utanför Sverige i för stor utsträckning, oavsett om utlandsvistelsen sker i Schengen eller utanför unionen. Innehavare av permanenta uppehållstillstånd täcks dock av specialregler och kan vara utomlands i mycket större utsträckning (upp till två år om de meddelar Migrationsverket i tid).

“Så var går gränsen då?”, undrar ni. Ja, här blir det riktigt lurigt. Frågan är dels oreglerad i lag, dels saknas praxis från domstolarna. Som lax på löken har vi i detta sammanhang fått olika besked från olika grenar av Migrationsverket. Från forskningstillståndsenheten har beskedet kommit att så länge utlandsvistelsen sker inom ramen för din tjänst, så är det i regel OK och de kommer inte titta närmare på frågan om återkallelse. Från studerandetillståndsprocessen har vi dock mottagit rätt hårda besked som säger att en utlandsvistelse på “cirka fem veckor” är oproblematisk, men mer än så kan föranleda utredning om återkallelse, alternativt att tillstånd helt enkelt inte medges om det från början (t.ex. i den individuella studieplanen) framgår att du ska vara utomlands mer än så på grund av t.ex. fältstudier. Beskedet om fem veckor var oberoende av anledning till utlandsvistelsen och inbegrep även, till exempel, semester. När jag mottog detta besked påminde jag Migrationsverket vackert om att vissa av våra doktorander har en kollektivavtalsstadgad rätt till sju veckors semester; många har drygt sex veckors semester och alla har mer än fem. Rimligtvis ska det vara upp till var och en att bestämma var och hur man tillbringar sin semester, utan att tillståndet är i fara. Därutöver är vi starkt beroende av att kunna delta i internationella möten, experiment och fältstudier, varför det blir farligt att bakbinda vår arbetskraft på det sätt som beskedet från Migrationsverket gjorde gällande. Dessutom får det anses anmärkningsvärt med en så sträng tolkning av en fråga som Migrationsverket själva medger är helt oreglerad. Migrationsverket sa dock också att det blir en skönsmässig prövning från fall till fall och att de inte kunde uttala sig närmare om “exakt” var gränsen går. Detta borgar för viss flexibilitet, vilket är positivt, men jag upplever det ändå som mycket problematiskt för en internationell verksamhet att vi omfattas av osynliga regler för hur internationella vi får vara, men tills vidare får vi nog bara… blunda och hoppas på det bästa. Klart är i alla fall att upp till en månads utlandsvistelse per år ska vara helt oproblematisk. Även i bedömningen av våra medarbetares behörighet till permanent uppehållstillstånd görs en retroaktiv genomlysning av hur mycket medarbetaren har varit utomlands och även där godtas upp till en månads utlandsvistelse per år, oavsett anledning till vistelsen. Frågan om hur mycket man “får lov” att vara utomlands på ett svenskt tillstånd kommer bevakas löpande och jag återkommer om vi får klargörande besked.

Så till ett annat ämne: forskarbebisarna. Tyvärr har vi inte sett några politiska eller juridiska åtgärder gällande frågan och barn till våra forskare utvisas tyvärr fortfarande. En ljusglimt är att Centrum för Rättvisa driver ett ärende om frågan i Migrationsdomstolen i Malmö. Vi hoppas på klargörande praxis (i rätt riktning!) så snabbt som möjligt.

Slutligen: passkravet som införlivades under hösten har ställt till det för oss och gjort redan långa processer ännu längre och krångligare. Men! Regeringen verkar ha lyssnat och har nu gett Migrationsverket i uppdrag att se över hur viseringsfria personer lättare ska kunna uppvisa sitt pass i original. Viseringsfria personer ska kunna visa pass i original – Regeringen.se. En liten seger än så länge, men vi bevakar såklart frågan vidare!

Puh, långt som vanligt. Men en uppdatering var på sin plats!

Glad torsdag!

Eder migrationskoordinator

Hej INLU-nätverket!

Hoppas ni mår bra. Här kommer ett längre inlägg, kämpa med mig till slutet 😊

Jag vill börja med att rikta ett stort TACK till er. Nu har jag varit igång i min roll i snart ett år och det har varit ett fullspäckat första år och jag lär mig nya saker varje dag. Ni som är med i INLU-nätverket är så bra på att ge input när jag efterfrågar det och delar med er av viktiga erfarenheter kontinuerligt, vare sig det gäller statistik till Euraxess eller tankar om relocationtjänster. Min förhoppning är att detta nätverk ska fortsätta att vara starkt och erbjuda er relevanta aktiviteter, som hjälper er i det dagliga arbetet. Jag vill att ni ska veta att jag hör er allihop.

Med anledning av ovan, så vill jag dela med mig av en del aktiviteter som den input ni ger mynnar ut i.

I mars kommer jag träffa vicerektor Kristina Eneroth för att prata om frågor som berör internationalisering. I mötesinbjudan lyfter jag att arbetet med att rekrytera, introducera och välkomna internationell personal är en stor del av det dagliga arbetet för många medarbetare inom HR. En aspekt som HR-medarbetare och medarbetare på Externa Relationer brottas med att hantera, är den komplexa och föränderliga migrationslagstiftningen. Även vissa aspekter som är unika för hur Migrationsverket utför sitt uppdrag, så som de enorma handläggningstiderna, samt intern praxis som är oförutsägbar och ibland svår attförstå.Detta är problematik som i förlängningen kan påverka de strategiska målen som LU har gällande internationalisering.

Syftet med mötet är att se hur jag i min roll kan samverka med det arbete som görs inom ramen för det Internationella rådet, samt ge en bild av hur det operativa arbetet ser ut kring frågor som rör internationella medarbetare.

Under våren kommer Erik Kvist och jag att besöka ett LUHR-möte. LUHR är ett forum där representanter från Sektionen HR och utsedda HR-funktioner från fakulteter/motsvarande, kontinuerligt träffas för att diskutera och lyfta viktiga HR-relaterade frågor. Erik och jag kommer att informera och tydliggöra vikten av framförhållning gällande rekrytering av internationell personal, vad följderna kan bli om detta inte följs samt ett medskick till de som deltar – Att de kan fundera på i vilka ytterligare forum som detta kan vara relevant att ta upp i respektive verksamhet. Vi vill att dessa frågor kommer på agendan i flera olika forum. 

I veckan blev jag intervjuad av Skatteverket. De genomför just nu ett fokusarbete gällande internationell arbetskraft och i detta möte frågade de främst om ansökan om SINK-samt A-skatt. Jag framförde en del annat som vi brottas med här på LU – långa handläggningstider för ansökan om personnummer och önskemål om en ”internationell expertfunktion” på Skatteverket, som VERKLIGEN hade underlättat många gånger.

Vi berörde också propositionen som innehåller förslag som syftar till att stärka systemet med samordningsnummer, där det föreslås att bestämmelser om samordningsnummer regleras i en ny lag, Lagen om samordningsnummer, och att Skatteverket tar över ansvaret för bl.a. identitetskontroller vid tilldelning av samordningsnummer. Här kan du läsa mer: Stärkt system för samordningsnummer – Regeringen.se

Om det finns ett område / fråga som du önskar att vi tar upp i kommande INLU-möte, skriv till mig!

Hälsningar Karin.

Hej vänner!

Intresset för permanent uppehållstillstånd bland våra medarbetare är otroligt stort. Samtidigt är regelverket inte helt lätt att parera och universitetet har en smått oklar roll när det kommer till stöttning i individärenden, då det finns ett starkt personligt intresse för individen att få permanent uppehållstillstånd, samtidigt som man som arbetstagare är precis lika anställningsbar på ett tillfälligt tillstånd som man är på ett permanent dito.

Migrationsverkets handläggningstider är, som vi vet, katastrofalt långa. Därav händer det inte sällan att villkoren för en medarbetares anställning hinner ändras under tiden som ärendet om permanent uppehållstillstånd handläggs. Ofta rör det en medarbetare som hinner få fast tjänst under handläggningen av ett ärende där hen ursprungligen endast hade en tidsbegränsad tjänst till stöd för sin ansökan. Jag har kopplats in i flera ärenden där individen inte har meddelat Migrationsverket en sådan förbättring av sin anställning, varpå Migrationsverket avslår ansökan om PUT på grund av att sökanden – av vad som framgår i ansökan – inte har uppfyllt försörjningskravet. Detta är alltså helt onödigt och hade kunnat undvikas genom en enkel komplettering och att kontakt tas med handläggaren/ registrator vid Migrationsverket.

Det åligger individen att uppdatera Migrationsverket om dessa typer av utvecklingar. I det fall man har ansökt om PUT själv har LU ingen fullmakt och därav ingen rätt att företräda individen gentemot en annan part. Men det kan vara bra för HR att tänka på att individen kan gynnas avsevärt om hen uppdaterar Migrationsverket i det fall hen får fast tjänst. Lokal information om detta, där det är relevant, hade varit toppen. Ett litet utskick så här i början av veckan!

/ Eder migrationskoordinator

Hej vänner!

Migrationsverket har nu kommit ut med mer information om hur man som ukrainare ska gå tillväga för att förlänga sitt uppehållstillstånd under massflyktsdirektivet. Sökanden hänvisas till en e-tjänst som kommer att vara öppen från och med den 1 februari till och med den 4 mars 2023. Det är mycket viktigt att man söker om förlängning under denna tid och inte ansöker för sent. Om man inte ansöker om förlängt uppehållstillstånd i tid måste man ansöka om skydd, boende och ekonomiskt stöd på nytt. Dessutom upphör rätten att arbeta efter utgången av det första uppehållstillståndet i ett sådant läge och man får inte arbeta i väntan på sitt nya tillstånd. För mer information, se: Förlänga uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet – Migrationsverket

Eder migrationskoordinator

Hej på er och gott nytt 2023!

Hoppas ni haft en god jul och ett fint nyår.

Ett nytt år betyder att en sammanfattning och sammanställning av föregående år görs. Euraxess samlar som bekant in statistik varje halvår och nu är det dags igen. Om du är ny i detta sammanhang eller behöver en uppfräschning av vad detta innebär, så kommer en förklaring nedan. Här finns länk till formuläret – viktigt att vi alla hjälps åt att fylla i denna enkät, tack på förhand!

EURAXESS är ett europeiskt nätverk under EU-kommissionen och har som syfte att underlätta forskarmobilitet, främja karriärutveckling för forskare, upplysa forskare om deras rättigheter samt synliggöra lediga forskartjänster inom Europa. Det finns runt 600 EURAXESS-center i över 40 länder. Läs gärna mer om EURAXESS på den svenska portalen www.euraxess.se och på den gemensamma europeiska portalen https://euraxess.ec.europa.eu

Två gånger om året ber EURAXESS oss att skicka in statistik över antalet frågor som internationella forskare ställer på de olika universiteten. Resultatet använder de för att föra upp olika frågor på politisk nivå i Bryssel. Vi använder oss också av resultatet här på Lunds universitet för att fortsätta utveckla den service och det stöd vi ger till internationella forskare och till er ute i verksamheterna.

Den 14 februari, så anordnar Lunds universitet och Lund International Citizen Hub en gemensam aktivitet, där vi bjuder in Försäkringskassan. Seminariet kommer vara på engelska och syftet är att tydliggöra hur Försäkringskassans service ser ut, något som varit efterfrågat att få mer information om. Målgruppen är internationella medarbetare på LU, HR-personal på LU samt LICH:s målgrupp. Seminariet kommer att vara ett hybrid-event, så antingen finns möjlighet att delta live på Stora Algatan 4 i sal 128 som rymmer 70 personer eller via Teams. Informationen som ges kommer vara generell och föreläsaren har inte möjlighet att vara behjälplig kring personliga ärenden. Anmälan och mer information nedan, sprid gärna till internationella medarbetare!

How does Sweden’s social insurance agency work | International Citizen Hub Lund

Det händer mycket på Lund International Citizen Hub nu i början av året, bland annat startar deras Kick Start Programme. Detta är en jättefin möjlighet för internationella medarbetares medföljande att lära sig mer om hur den svenska arbetsmarknaden fungerar. Läs mer här https://internationalcitizenhub.com/career/kick-start-program

Hälsningar Karin.

Hej på er!

Vintern har nu kommit till Skåne och vi kan njuta av ett vackert snövitt landskap.

Under våren 2023, så kommer en upphandling att genomföras avseende relocationtjänster på Lunds universitet. Just nu är företaget Alfa Quality Moving upphandlade. I det befintliga avtalet ingår tjänster inom exempelvis: information om bostadsmarknaden, regional & lokal orientering, information och beskrivning kring relevanta myndigheter, information om immigration, ekonomi och levnadskostnadsberäkningar.

För att se vilka paket och enskilda tjänster som finns idag och vad de kostar, gå in i LUPIN (Proceedo), under fliken ”Avtal” och sök på ”Relocation”.

Inför kommande uppföljning, så önskar jag att få in information kring hur tjänsterna upplevs och om det eventuellt är något som saknas. Fyll i denna enkät, så kommer jag att beakta dina svar i kommande uppföljning.

Inom ramen för delprojekt 6 inom HR Excellence, där min kollega Ellen Karlsson varit projektledare, var fokus på introduktion och mottagande för internationella medarbetare. Sedan en tid tillbaka, är sidor kopplade till dessa ämnen på HR-webben och Staff Pages uppdaterade:

• Introduktionsprocessen samt checklistan för introduktion återfinns på HR-webben. Jenny Palmgren på sektionen HR är sakkunnig för introduktionsprocessen och ansvarar för sidorna.
• Mottagandeprocessen är uppdaterad. Jag är sakkunnig för mottagandeprocessen och ansvarar för att dessa sidor är uppdaterade.
• Welcome guide har ersatt Getting settled guide och finns både som PDF och går även att beställa som fysisk broschyr via Mediatryck. Beställ gärna i samband med introduktion av internationalla medarbetare. Du hittar den på Staff pages , på lunduniversity.lu.se och den kommer också finnas på sidan för mottagande inom kort också. Jag är ansvarig för att Welcome guiden är uppdaterad.

Vintriga hälsningar Karin.

Hej vänner,

Igår gick Migrationsverket ut med lite ny information Fortsatt osäkert läge i Ukraina – Migrationsverket rörande våra vänner från Ukraina. Trots att det sägs att massflyktsdirektivet kommer att förlängas så saknas det i dagsläget information om hur en förlängning av dessa tillstånd praktiskt kommer att gå till för individen. Det sägs dock vidare att sådan information kommer att komma i god tid innan nuvarande tillstånd under massflyktsdirektivet löper ut (4 mars 2023).

Det som är verkligt intressant är dock att Migrationsverket i detta utskick för första gången konkret säger att det inte kommer gå att byta grund för sitt uppehållstillstånd om man i dagsläget har ett tillstånd som grundar sig på massflyktsdirektivet. Migrationsverket skriver […] det är inte möjligt att byta grund för uppehållstillstånd så länge massflyktsdirektivet gäller. Med tanke på ordalydelsen får man förstå, att inget statusbyte, oavsett vilken grund som anförs, tillåts medan direktivet gäller. Om detta luckras upp något när direktivets giltighet har löpt ut återstår att se.

Vidare anger Migrationsverket att myndigheten fortsättningsvis har totalstopp i ärenden om asyl som rör personer från Ukraina. Asyl är inte samma sak som skydd under massflyktsdirektivet. Asyl har ett annat internationellt erkännande, kommer med rätten till resedokument samt möjliggör folkbokföring och andra förmåner som skydd under massflyktsdirektivet saknar. Den som kan sin Genèvekonvention kan fråga sig hur ett så pass långvarigt stopp i hanteringen av en folkgrupps asylärenden rimmar med internationell rätt, men detta får förbli, för närvarande, en akademisk fråga…

Trevlig helg!

Eder migrationskoordinator

Hej på er!

Det sker en hel del på området internationell personal, det kan ni inte minst se i flera av Eriks senaste blogg-inlägg, som jag uppmuntrar er alla att läsa. Ny regering kommer innebära förändringar som kommer att påverka vår verksamhet framöver.

Just nu planerar jag inför vårens aktiviteter, där Lund International Citizen Hub kommer på besök i början av nästa år för att berätta mer om sin verksamhet. Vi kommer även att ha en gemensam aktivitet med LICH senare i vår, där Försäkringskassan kommer att bjudas in. Tanken är att HR-medarbetare och internationella medarbetare från LU kan delta. Mer information om detta kommer.

Försäkring för stipendiefinansierade doktorander

Detta är en påminnelse om att det finns en speciell försäkring för stipendiefinansierade doktorander, som institutionerna finansierar och som kan ge ersättning vid föräldraledighet eller sjukdom.

Hur man anmäler sjukdom, föräldraledighet och tillfällig föräldraledighet samt fullständiga försäkringsvillkor finns på Kammarkollegiets webbplats:

Stipendiefinansierade doktorander – Kammarkollegiet

Frågor som rör försäkring för stipendiefinansierade doktorander ställs till erland.torngren@kammarkollegiet.se

Information om svenska pensionssystemet

Nedan är tips på två kommande event på engelska som handlar om det svenska pensionssystemet. Viktig information till internationella medarbetare, så sprid detta i er verksamhet.

Swedish Pension System | International Citizen Hub Lund

Lecture:Pensions in Sweden – What do I need to know?Registration form: Registration Powered by Webropol (webropolsurveys.com)

Sist i detta inlägg, vill jag påminna om kommande digital aktivitet den 6 december, som handlar löneutbetalning med fokus på internationella medarbetare. Jag har bjudit in tre personer som kommer att berätta mer om detta. Tiden är kl. 09.30-11.00 och vill du vara med, så maila mig karin.falth@hr.lu.se och skicka gärna med eventuella frågor du har kring detta område.

Vänliga hälsningar, Karin.  

Allt kan inte vara lätt och en dans på rosor. Här kommer två lite mer komplexa problem, som kräver vidare analys, fundering och åtgärder. Det kan vara bra för verksamheten att veta att dessa frågor hanteras vidare.

Antagningsfrågan:

Utlänningslagen (5b kap. 3 §) kräver tydligt att en person ska ha antagits till studier för att uppehållstillstånd ska kunna meddelas. Lagtexten är skriven så, i perfekt. För våra doktorander innebär detta att dokumentationen som lämnas in med uppehållstillståndsansökan ska vara tydlig med att personen är ovillkorligt, slutligt och effektivt antagen när ansökan skickas in. Det går inte att säga att personen “är antagen från och med ett framtida datum” eller att personen antas under förutsättning att uppehållstillstånd meddelas. Nej, nej; personen ska under alla omständigheter ha status som antagen när ansökan skickas in till Migrationsverket. Denna status ska vara reglerad i ett formellt beslut att anta personen i fråga (så beslutet måste alltså också utformas i linje med det ovan sagda).

Det är sällan som våra doktorander får regelrätta avslag av Migrationsverket, men det händer. Det händer också att handläggningen av uppehållsärendet drar ut så vådligt på tiden att projekt ställs in och att man helt enkelt måste avbryta rekryteringen. Det kan också vara så att doktorander hoppar av mellan dess att uppehållstillståndsansökan skickas in och tilltänkt kursstart. Då sitter vi där med doktorander som har fått gynnande förvaltningsbeslut i form av sin antagning, men som inte kommer till Sverige för att påbörja sina doktorandstudier.

Gynnande förvaltningsbeslut är juridiskt mycket svåra att häva. Det finns i regel tre grunder som man slutar vara antagen på, som doktorand 1) man disputerar 2) man drar självmant tillbaka sin antagning 3) man avlider. Samtidigt ställer högskoleförordningen långtgående krav på administration samt uppföljning, utvärdering och uppdatering av individuella studieplaner (ISP) för alla antagna doktorander. Detta innebär att om de antagna doktoranderna som av en eller annan anledning inte har kommit hit för att påbörja sina studier är omöjliga att nå, eller motsätter sig hävandet av sin respektive antagning, så måste universitetet administrera ISP:ar för dessa personer hur länge som helst. Vidare kan sådana doktorander, år efter den ursprungliga tilltänkta starten, närsomhelst dyka upp och ställa rättmätiga krav på universitetet vad gäller handledning, kurser o.s.v., som universitetet inte har en chans att parera. Detta är inte lyckat.

Ytterligare en aspekt om har orsakat visst bry på fakulteterna är att 7 kap. 36 § högskoleförordningen stadgar ”Till utbildning på forskarnivå får högskolan anta sökande som anställs som doktorand. Högskolan får även anta en sökande som har någon annan form av studiefinansiering […]”. Vissa har tolkat detta som att antagningen inte kan göras innan anställningen är på plats och vi vet ju redan att en aktiv anställning inte kan vara på plats innan uppehållstillstånd finns (se 20 kap. 5 § utlänningslagen). Detta blir ett moment 22. Jag tycker personligen att paragrafen inte uttryckligen säger att dessa två frågor (antagningen och anställningen) måste behandlas helt samtidigt, men jag förstår de som gör den tolkningen.

Ovanstående innebär, i bästa fall, att ramverket kring antagningen av tredjelandsmedborgare kommer med administrativt merjobb och svårigheter för lärosätet. I värsta fall kan man tolka det som att det finns juridiska krockar mellan olika ramverk som gör att om vi uppfyller det ena, så bryter vi mot det andra. Jag har lyft ovanstående problematik gentemot Migrationsverket och i Forskarutbildningsnämnden (FUN). Migrationsverket har meddelat att de undersöker frågan.

Det som är viktigt framgent, för att våra tredjelandsmedborgare ska kunna få uppehållstillstånd är (som framgår i det översta stycket i denna brödtext) är att antagningen är ovillkorlig, slutlig och effektiv när den blivande doktoranden ansöker om uppehållstillstånd. Resten av soppan får benas ut efterhand.

Undantaget från kravet på arbetstillstånd för forskning eller undervisning som är kortare än 90 dagar om sökanden kommer från ett territorium som saknar svensk diplomatisk beskickning:

5 kap. 2 § 3 p. utlänningsförordningen stadgar ett undantag från kravet på svenskt arbetstillstånd för de tredjelandsmedborgare som kommer hit för att ägna sig åt forskning eller undervisning vid den högre utbildningen under kortare tid än 90 dagar under ett år. Super! För de viseringsfria medborgarna (USA, Kanada, Japan, Taiwan o.s.v.) innebär detta att de helt enkelt kan komma hit utan visum och påbörja sin korttidsforskning direkt. I det fall man behöver visum för att komma till Sverige ska man, i det fall man vill komma till lärosätet på korttidskontrakt för forskning eller undervisning, ordna visum vid relevant ambassad. Men vad händer om man råkar komma från ett territorium som saknar svensk beskickning med migrationssektion, t.ex. Ghana? Dessa personer hänvisas ofta till en annan skandinavisk eller nordeuropeisk ambassad. Problemet är dock att ovan nämnda undantag från kravet på arbetstillstånd för korttidsarbete inom akademin är unikt svenskt och saknar motsvarighet i andra länders lagstiftning. Detta innebar att den danska ambassaden i Ghana under hösten nekade en inkommande forskare till LU visum på denna grund. Forskaren hänvisades, efter många turer, till den svenska ambassaden i Nairobi, ca 6000 (!) km bort, för att sköta sitt viseringsärende. Att det kan vara problematiskt att resa 600 mil till ett helt annat land för att där sköta sin viseringsansökan (som dessutom per definition avser en kortare vistelse), torde vara rätt självklart. Problemet är lyft till UD, relevanta ambassader och Migrationsverket.

Det som är viktigt att tänka på framgent, i detta sammanhang, är att sätta sig in i lokala förhållanden för den inkommande forskaren eller läraren. Finns det en svensk beskickning? Om inte, vart bör hen vända sig med tanke på att andra länders beskickningar inte kan hjälpa till i detta sammanhang? Och framför allt, framförhållning, framförhållning, framförhållning.

Eder Migrationskoordinator,

Erik

Hej vänner!

De gångna veckorna har jag och den eminenta Karin Fälth funderat kring hur det migrationsrättsliga stödet bäst kan ges och kommuniceras ut till verksamheten. Klart är att det finns ett värde i att mötas och att vissa frågor bäst förstås genom samtal, diskussion och anpassad presentation av information för att möta de behov som finns ute i verksamheten. Det finns också ett värde i att de personer som regelverket avser (sökanden) är med i samtalet.

LTH har varit väldigt duktiga och agerat proaktivt på detta område. Detta har bland annat inkluderat att informera mig om vilken typ av migrationsrättslig information som efterfrågas och bjuda in mig till att hålla möten och presentationer för berörda parter (bland annat på den internationella dagen för forskarutbildningen). Jag tror att detta är en arbetsgång som ger mervärde både i förhållande till våra tredjelandsmedarbetare och för övriga i verksamheten som besparas mycket framtida arbete.

Därför vill jag be fakulteterna att fundera kring om det finns en möjlighet till ett samlat grepp om de mest relevanta migrationsrättsliga frågeställningarna som vi kan avverka genom att jag kommer ut till er där behoven finns. Finns det kanske en kommande workshop eller temadag kring internationalisering, där dessa frågor lämpar sig för att avverkas? Finns det kanske stora beröringspunkter mellan vissa fakulteter som gör att informationsinsatsen lämpligen ges till två eller flera fakulteter samtidigt? Återkom i så fall till mig, så ska jag se till att hjälpa på bästa sätt. Ni organiserar forumet; jag kommer och informerar.

Kort sagt, jag står till ert förfogande.

Eder Migrationskoordinator,

Erik