Visa rutor

Ett steg framåt, två steg tillbaka

Visst vill vi kunna lita på information på svenska myndigheters hemsidor. Visst gör vi allt vi kan för att förmedla det vi vet till er, så snart vi vet det och i de kanaler som står oss till buds. Nu har det hänt. Det vi trodde oss veta (för att det stod på en myndighets hemsida) förra veckan stämmer inte med det vi vet (tror oss veta?!) idag. Om ni tycker det blir rörigt? Vi också. Vår ambition i INLU-bloggen är att 1. peka på problemområden vi uppfattat från verksamheten 2. presentera lösningar på problemet, gärna med 3. för verksamheten fungerande verktyg som 4. verksamheten ofta presenterat. Men ja, det kan bli rörigt. Därmed över till Erik “Grimm” (jag-et i texten nedan) och sagan om Ställning som Varaktigt Bosatt i Sverige.

Utlänningslagen (5a kap. 2§) stadgar vissa grundläggande försörjningskrav för den som vill få ställning som varaktigt bosatt i landet. Samtidigt ger lagen mandat till Regeringen eller den myndighet som Regeringen utser att meddela vidare föreskrifter om detta försörjningskrav. I detta sammanhang förmedlade Migrationsverket i sina officiella kanaler (hemsida) fram tills för sex dagar sedan endast retroaktiva försörjningskrav (att man ”ska ha kunnat försörja sig själv under de senaste fem åren”). Vad gäller den dokumentation som ska biläggas ansökan för att visa att man uppfyller försörjningskravet anges fortfarande (den 28 september 2021) endast ”dokument som visar hur du har försörjt dig och din familj under de senaste fem årenVaraktigt bosatt i Sverige – Migrationsverket.

Några dagar efter föregående blogginlägg publicerades noterade jag dock att kraven var något skarpare på Migrationsverkets engelska hemsida jämfört med den svenska. Där stod kraven specificerade i presens (you must be able to support yourself and your family) snarare än att avse historiska förhållanden. Jag tog då kontakt med Migrationsverket och bad om ett förtydligande om vad som gäller, men har ännu inte fått svar. Frågan är vidare lyft via Euraxess och även detta forum inväntar svar från verket. Efter att förfrågningarna gick iväg kan jag konstatera att Migrationsverket uppdaterade sin svenska hemsida den 22 september. Nu är vissa av de retroaktiva skrivningarna ändrade till förmån för försörjningskrav ställda i presens, i likhet med den engelska hemsidan.

Vi har också haft kontakt med en förhandlingschef vid SACO. Han har lyft följande fråga till Migrationsverkets rättsavdelning:

Vilka försörjningskrav ställer Migrationsverket upp för att bevilja status som varaktigt bosatt? Hur långsiktig behöver en sådan försörjning vara och vilket stöd finns för den uppfattning myndigheten har i förarbeten/praxis?

Varpå rättsavdelningen gav följande svar:

[Det sker en] Individuell prövning i alla ärenden och det finns inte någon exakt tid angiven. Prövningen av tredjelandsmedborgarens försörjningsförmåga inbegriper en prövning av hans eller hennes långsiktiga försörjningsförmåga. Därmed räcker det inte att tredjelandsmedborgaren har tillräckliga tillgångar vid prövningstillfället. Vi gör en framåtsyftande bedömning. Det innebär att sökanden ska ha arbetsinkomster som inte är sporadiska eller kommer från tillfälliga korttidsanställningar. Även överskott från eget företagande av mera varaktig karaktär, säker avkastning av förmögenhetstillgångar eller regelbunden pension kan dock vara en inkomstkälla. Se prop. 2005/06:77 s. 142-146 och s. 191.

På så sätt måste jag förmedla att jag antagligen ropade hej lite väl snabbt i det förra blogginlägget. Än så länge har det fortfarande inte konkretiserats vad försörjningskravet faktiskt är i kronor och ören och fastän ovanstående svar från rättsavdelningen anger att det sker en framåtsyftande bedömning av försörjningen, så förblir det oklart hur långt framåt Migrationsverket kommer titta vid en sådan bedömning. Det som är säkert (idag) är att försörjningskraven som ställs för att beviljas ställning som varaktigt bosatt är ”lägre” jämfört med de för ”vanligt” PUT eftersom fler inkomstkällor godkänns, t.ex. avkastning på förmögenhetstillgångar. Men för en mer exakt bild av vad försörjningskravet faktiskt är måste jag dessvärre skriva…

… fortsättning följer!

Vill bara avslutningsvis påminna om våra hemsidor (!) som innehåller information om migrationsfrågor, dels till chefer och HR på HR-webben och dels för internationell personal på Staff pages.

Det finns dessutom andra vid Lunds universitet som bloggar på temat internationalisering och om problematik som våra anställda kan möta. Läs gärna rektors blogginlägg på svenska och på engelska.

Och det skrivs om hur lagändringar och tillämpning av lagändring slår mot internationella doktorander och forskare, bl a har SUHF skrivit brev till ministrar, vilken också uppmärksammas här

29 september, 2021

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

En stängd dörr – men ett fönster öppnas

85% av min inkorg = frågor om permanent uppehållstillstånd. Och hur Erik har det ska vi bara inte tala om. Men idag fick vi alla äntligen in lite ljus och syre. Såhär skriver Erik:

Glada nyheter! Efter påtryckningar genom Euraxess (som alltså är mer än bara statistik) har Migrationsverket återkopplat att uppehållstillstånd för doktorandstudier och forskning kan tillgodoräknas vi ansökningar om ställning som varaktigt bosatt. Varaktigt bosatt i Sverige – Migrationsverket. Jaha, varför är detta är viktigt och positivt?

Det finns två olika sätt att få permanent uppehållstillstånd i Sverige. Det första är att helt enkelt ansöka om ett permanent uppehållstillstånd för den grupp som sökanden tillhör (olika krav gäller för olika grupper; för doktorander gäller bland annat att man ska ha varit i Sverige i åtminstone fyra år på ett doktorandtillstånd). Problemet med denna väg är att den, enligt vad som tidigare har skrivits här på bloggen, numera har långtgående krav på framtida försörjning i form av arbete under minst 18 månader vid tillfället då Migrationsverket prövar ansökan.

Den andra vägen är att ansöka om ställning som varaktigt bosatt. Detta är en rättslig status som har sin grund i ett EU-direktiv och ger sökanden vissa rättigheter som en EU-medborgare har, inklusive större möjligheter att arbeta, studera eller starta eget företag i ett annat EU-land. Om man blir beviljad ställning som varaktigt bosatt får man också per automatik ett permanent uppehållstillstånd i Sverige. Det som är positivt med denna väg är att den inte ställer framtida krav på försörjning. I stället ska man visa att man har bott lagligen i Sverige i fem år utan avbrott samt att man under denna tid har kunnat försörja sig själv och sin familj (se ovanstående länk för mer information). Som exempel på dokumentation man ska skicka in för att styrka hur man har försörjt sig anges anställningsbevis, sammanställning av deklarerade inkomster, inkomstuppgifter från Skatteverket, intyg om pension eller bevis på banktillgångar. På så sätt får man tillgodoräkna sig fler olika typer av försörjning genom denna väg än genom en direkt ansökan om permanent uppehållstillstånd enligt ovan, eftersom den endast godtar framtida arbete som försörjningsgrund och detta kan vara svårt att styrka. Det är dock inte alla uppehållstillståndstyper som man kan tillgodoräkna sig för att komma upp i de fem åren som krävs för att få ställning som varaktigt bosatt. Tidigare har det varit oklart om man kunde tillgodoräkna sig sin tid då man har varit här på doktorandtillstånd eller forskningstillstånd, men nu har alltså Migrationsverket återkommit (och uppdaterat sin hemsida) och sagt att det får man. Jippi!

Vilken väg som är mest fördelaktig för individen att ta beror på flera olika faktorer och är helt avhängig personliga förhållanden och hur länge man har varit i Sverige på vilket/a tillstånd. I detta sammanhang måste individen ta ett stort eget ansvar, inventera i sina tidigare tillstånd och läsa på om regelverket. Om man har varit här på ett doktorandtillstånd i fyra år och helt garanterat kan bevisa en permanent anställning under en himla lång tid framöver, kör då på det första alternativet och ansök om permanent uppehållstillstånd direkt! Men helt klart är att det kommer vara svårt för många doktorander och forskare att bevisa en sådan framtida försörjning. Då kan regelverket om ställning som varaktigt bosatt vara ett utmärkt alternativ, särskilt för någon som ”kommer upp” i de krävda fem åren genom att ha varit här på en kombination av arbetstillstånd, forskningstillstånd och doktorandtillstånd, men som kanske inte har lika lätt att visa framtida försörjning.

Erik förser oss successivt med engelsk text som ska in på Staff Pages också, alltså som riktar sig till målgruppen. I alla era kontakter med målgruppen som handlar om migrationsärenden, hänvisa dem till https://www.staff.lu.se/employment/international-staff/migration-issues i första hand.

14 september, 2021

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Att nyttiggöra statistik (och nätverk)

Om jag hade varit en av de tappra själar som varje termin troget inrapporterar statistik till Euraxess, så hade jag muttrat för mig själv: ”Jaja, men vad händer med dessa siffror? Är det någon som ens tittar på dem, gör något med dem?”

Faktum är att jag är en av de där tappra själarna. Och nej, någon direkt återkoppling från EU-kommissionen (Euraxess-basen) får vi kanske inte. Men jag vill ändå tro att EU-initiativ som tagits för att göra det lättare för forskande och undervisande personal att flytta på sig inom Europa, kanske ändå (också) vilar på siffror, våra siffror. Student- och forskardirektivet (blev lag i Sverige 1.1 2020), biljardbudgeten för Horizon Europe, som ska kroka arm med European Research Area (ERA)… Bara för att få ett europeiskt perspektiv, alltså, inte enbart mitt varma tack för ert jobb.

Om vi på sektionen HR tittar på era siffror? Klart vi gör. Med era siffror i ryggen var det t ex lätt att prioritera vilken information som behöver förtydligas på HR-webben. Vi har också försökt påverka andra myndigheter att göra sin respektive information för internationella medarbetare tydligare – ett sådant exempel på där vi faktiskt lyckats är skatteverket (mer om det i kommande bloggpost) och Statens tjänstepensionsverk (SPV).

En sak som vi sett har förändrats i o m att Lund International Citizen Hub kom igång och kör sina uppskattade events och jobbsökarprogram (målgruppen medföljande) är era ”vikande siffror” som rör ”dual career”. Och ni vet att hela universitets- och högskolesverige är avundsjuka på oss att vi har ”hubben”. De inom svenska Euraxessnätverket som inte har en ”hub” har startat ett jättebra initiativ. Seminariet nedan riktar sig dels till er, dels till internationella medarbetare och dels till medföljande, så sprid gärna!

Seminar about Family law

29 September 15:00-17:00

This web based seminar will introduce the basics of Swedish International law and there will be examples on the application of law in international circumstances. Be aware of unexpected rules regarding your private life as well as of your work, studies or other aspects of your stay in a new country. All kinds of questions might affect you regarding matters of marriage, divorce, custody and inheritance as well as matters of labour law, residence, citizenship and permits.

The webinar is organized by the University of Uppsala.

Link for registration

A series of webinars has been put together by the Swedish EURAXESS network. Thanks to cooperation within the network, a EURAXESS Centre will share a virtual activity aimed for spouses. In most cases researchers are welcome to join as well. The webinars are open for participants from universities within the Swedish EURAXESS network.

More information at https://www.euraxess.se/sweden/information-and-assistance/family/dual-career-and-spouse-support

6 september, 2021

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Nya regler för permanent uppehållstillstånd – the long version

Följande inlägg har skrivits av Erik a k a Migrationsguru, a k a vår vän i nöden. Han ska få julklappar. Håll till godo:

Efter att ha försökt stilla några oroliga hjärtan, skrivit rapport till rektor och suttit med i diverse samverkansfora för att dels förstå den nya lagändringen, dels diskutera vad man kan göra åt den, återkommer jag nu till er med hopp om att skina lite ljus på situationen som rör ändringen av kraven för att få permanent uppehållstillstånd (PUT). Håll i er för det är en något mastig läsning!

Vad frågan handlar om

Den 20 juli 2021 ändrades den svenska migrationslagstiftningen bland annat på så sätt att nya krav ställs på alla som ansöker om permanent uppehållstillstånd.

De särskilda kraven för permanent uppehållstillstånd innebär att man måste

  • uppfylla kraven för fortsatt uppehållstillstånd
  • ha bott en viss tid med uppehållstillstånd i Sverige – doktorander och forskare fyra år under de senaste sju åren (ingen förändring)
  • kunna försörja sig själv genom inkomster från anställning eller eget företag (gäller den som har fyllt 18 år) – Nytt
  • leva ett skötsamt liv (gäller den som har fyllt 15 år)

Det finns inga övergångsregler dvs alla beslut som fattas 20 juli eller senare baseras på de nya reglerna, oavsett när ansökan skickades in.

Närmare om kravet på försörjning

Lagen säger att förmågan att försörja sig själv måste vara av en viss varaktighet. Migrationsverket bedömer att man uppfyller kravet på varaktighet om man har en fast anställning, eller en visstidsanställning om minst 18 månader från den dag som ansökan prövas. På så sätt är 18- månadersregeln Migrationsverkets egen praxis och utläses inte uttryckligen genom lag. Vad gäller provanställningar anges att sådana kan i vissa fall godkännas, men en bedömning görs från fall till fall, eftersom en provanställning kan avbrytas med kort varsel, även om de flesta provanställningar övergår i fasta anställningar.

Man får räkna inkomster från ett eller flera deltidsarbeten och föräldrapenning eller sjukpenning, förutsatt att man har en pågående anställning och föräldraledighet eller sjukskrivning inte bedöms vara längre än 18 månader.

Inkomster från bl.a. en familjemedlem, förmögenhet eller avkastning från kapital, arbetslöshetsförsäkring (A-kassa), olika former av bidrag eller stipendium räknas inte.

Inkomsten måste täcka boendekostnader och det så kallade normalbeloppet (5016 kr/mån för en ensamstående vuxen, högre vid medföljande).

Familj

Varje sökande måste själv uppfylla kraven för att få permanent uppehållstillstånd. Det är inte längre möjligt att få permanent uppehållstillstånd automatiskt därför att en familjemedlem får det.

Konsekvenser och reaktioner

Ovan nämnda lagändring slår hårt mot doktorander och vissa kategorier av forskare eftersom dessa per definition inte har fasta anställningar, eller tillräckligt långa anställningar (efter att de redan har varit här i fyra år, det vill säga) för att nå upp till 18-månadersregeln. Mot bakgrund av att man inte heller kan räkna med att en provanställning godtas som försörjningsform räcker det alltså inte heller nödvändigtvis om man har ett anställningserbjudande som inleds med en provanställning direkt efter disputation. Detta innebär att det kommer bli snudd på omöjligt för doktorander att få PUT.

Reaktionerna har varit många. Frågan diskuteras intensivt i nätverken Euraxess, SUHF och i universitetsledningen. Man kan lugnt säga att lärosätena inte är nöjda med denna utveckling. Inom ramen för diverse samverkansfora driver vi – och kommer fortsätta att driva – frågan gentemot Migrationsverket för att försöka få till stånd vissa lättnader. Hur framgångsrikt detta arbete kommer att vara får framtiden förtälja.

För exempel på reaktioner, se:

SULF: Förändringar i utlänningslagen påverkar forskare och doktorander

SULF:s doktorandförening OPINION: Sweden’s new migration act will damage our research and send international talent elsewhere

Vad ska man då göra om man inte uppfyller kraven för permanent uppehållstillstånd?

Om man inte uppfyller de särskilda kraven för permanent uppehållstillstånd kan man ändå få fortsatt tidsbegränsat uppehållstillstånd om man uppfyller de kraven. Uppehållstillstånd för doktorandstudier kan dock inte förlängas efter disputation.

Om man inte har ett nytt arbete direkt efter disputation eller forskningsprojekt, kan ett alternativ vara att ansöka om uppehållstillstånd för att stanna kvar i Sverige i 12 månader efter slutförda studier eller slutförd forskning för att söka arbete eller undersöka förutsättningarna för att bedriva näringsverksamhet här. Observera dock att särskilda krav gäller för detta, exempelvis vad gäller att man ska ha tillräckligt med pengar för sin vistelse och heltäckande sjukförsäkring.  

Vidare är det viktigt att påpeka att man med ett sådant tillstånd ytterligare kan förlänga sin vistelse i Sverige relativt lätt genom att få ett arbete och ansöka om arbetstillstånd inifrån landet, men om man vill fortsätta sin forskarkarriär så kan man inte få ett forskningstillstånd efter att man har haft ett ”jobbsökartillstånd efter avslutad forskning/ studier” utan att lämna landet. Detta är viktigt att tänka på! Se också tidigar blogginlägg på detta tema här: https://inlu.blogg.lu.se/migrationshits-4-5-och-vi-lar-oss-nya-ord/

Oklart rättsläge avseende frågan om varaktig bosättning

SUHF rapporterar vidare att en annan väg att gå är att ansöka om status som varaktigt bosatt i Sverige, förutsatt att vederbörande har bott här i minst fem år. Om man beviljas sådan status får man per automatik ett permanent uppehållstillstånd och försörjningskraven är inte de samma som angetts för permanent uppehållstillstånd ovan. För mer information, se Permanent uppehållstillstånd – SULF. MEN, här gäller det att se upp! Uppehållstillstånd för doktorandstudier brukar räknas som uppehållstillstånd för studier och i följande länk står det man inte får tillgodoräkna sig tiden som man har varit i Sverige på uppehållstillstånd för studier vid ansökan om ställning som varaktigt bosatt. Varaktigt bosatt i Sverige – Migrationsverket, (för lagrum som detta bygger på se 5a kap. 1 § utlänningslagen). Å andra sidan har SULF rapporterat om ett ärende där en doktorand initialt fick avslag på sin ansökan om ställning som varaktigt bosatt på ovan nämnda grund, men där Migrationsverket sedan ändrade sig i överklagandeprocessen och trots allt bedömde att vederbörande kunde tillgodoräkna sig tiden som doktorand! Forskarutbildning kan ge fast uppehållstillstånd – Universitetsläraren (universitetslararen.se) I avsaknad av praxis från högre rätt (Migrationsöverdomstolen) och mot bakgrund av att ovan nämnda ärende avgjordes innan Riksdagen klubbade igenom de nu gällande paragraferna om forsknings- och studietillstånd 2019, bedömer jag därför att rättsläget i detta sammanhang är något oklart. Jag har bett om förtydligande från Migrationsverket och kommer att återkomma när jag har något av värde att rapportera!

Jag hoppas att detta bringade lite klarhet och att ni nu har ett visst stöd i kontakten med oroliga själar! Mycket arbete återstår och jag kommer fortsätta att diskutera frågan och lyfta våra doktoranders situation i relevanta fora. Om några viktiga utvecklingar sker återkommer jag med ett nytt kapitel i denna saga!

Fridens liljor/ Erik

Sista orden från Åsa: När vi kan ses igen, tycker jag att vi kan bikupa kring definitionen av “skötsamt liv” och att man tydligen i normalfallet ska klara sig på 5016 kronor (inte 5015, ånej!) i månaden.

Detta inlägg reviderades 2021-09-30 för att spegla förändringar även i utlänningsförordningen. Läs fler uppdateringar i bloggen, bl a om varaktigt bosatt i Sverige här.

25 augusti, 2021

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Permanent uppehållstillstånd i Sverige

I den dallrande sommarhettan har en ny lagskrivning klubbats igenom vad gäller rätten att få permanent uppehållstillstånd i Sverige. Aldrig har väl uttrycket “Laws are like sausages. It’s better not to see them being made” varit lika aktuellt?

Migrationsverket har nu infört krav, som vi ser kommer att skapa bekymmer för t ex nydisputerade. Denna bloggpost ska egentligen bara vara en uppmaning till er att andas i fyrkant, meddela att Erik Kvist is on it, att vi återkommer med mer information och förslag till hantering så snart vi kan. Watch this space, alltså. Och om ni behöver göra något lugnande, så välkomnas alltså svar på Euraxess-statistik-enkäten så snart som bara möjligt, deadline 25 augusti.

19 augusti, 2021

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Dags att rapportera in Euraxess-statistik

Jamen som ni har L Ä N G T A T! Och för nytillkomna läsare som undrar vad detta är för något och varför vi gör’et, påminner jag om tidigare inlägg på temat här och här.

Jag känner er otålighet med att få kasta er över enkäten direkt och jag ska inte hindra er. Bara påminna om att det alltså är för perioden januari 2021-juni 2021 jag behöver era svar, att de naturligtvis kan vara mellan tummen och pekfingret och att himlen inte kommer att falla ner över era huvuden om ni inte fyller i enkäten. Men min tacksamhet kommer att vara så stor och statistiken mer än vanligt granskad av EURAXESS p g a pandemi etc etc.

Deadline för registrering är den 25 augusti. Peppen nu då!

ENKÄT EURAXESS STATISTIK

4 augusti, 2021

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Relocationtjänster

Härom veckan skickades det sista HR-nyhetsbrevet ut för terminen. Vi fick med ”påminnelseinformation” om att LU har ett avtal med relocationföretaget Alfa Quality Moving and Relocation och jag passar på att ”påminnelseinformera” även i denna kanal.

Flera av er inom INLU har redan erfarenhet av att använda relocationföretaget – för enstaka tjänster som t ex uppehållstillstånd och fixa bostad åt inkommande internationell personal (i förekommande fall med familj). Andra köper hela ”paket”.

”Previsit” –paketet är poppis, det köps när den presumtive medarbetaren ännu inte fattat beslut om eventuell anställning. I paketet ingår sådant som information om ”det svenska systemet” (inkl. skatt, pension etc), information om regionen (vad är det för ett ställe vederbörande ska flytta till), levnadskostnadsgenomgång (vad räcker lönen till) och också bostadsmarknaden (sätta förväntningarna).

Kioskvältaren är dock ”Inför/vid ankomst”, när anställningen accepterats och personen (i förekommande fall med familj) ska komma till Lunds universitet. Paketet innehåller såväl hjälp med immigrationsprocessen, bostadsanskaffning, hjälp med personnummer eller samordningsnummer, praktisk hjälp med banker och myndigheter, experthjälp vad gäller individuella skattefrågor, pension och socialförsäkring, olika (andra) icke-arbetsplatsrelaterade försäkringsfrågor, hjälp med skola, orientering och registrering inom sjukvård och information om Lund (eller Helsingborg/Malmö).

Paket tre – ”Inför/vid avresa” – är det inte många som köper, men jag vill ändå varmt rekommendera det (jag kommer att blogga om värdet av en värdig exit någon gång). Tänk själva: Du har tagit dig hit (i förekommande fall med familj), nu är anställningen slut av något skäl och du behöver flytta, antingen tillbaka till landet du kom ifrån eller till ett nytt land med allt vad det innebär. Nog är du tacksam för att du då får hjälp med myndighetskontakter, avsluta bostadsarrangemang (inkl. allt praktiskt), pension och socialförsäkring (kopplat också till landet du ska flytta till)?

Det finns fler tjänster som vi upphandlat – de beskrivs alla i detalj i dokument i LUPIN/Proceedo, där ni också finner prislistan för paket och för enstaka tjänster.

Ja, jag hör er muttra: ”Men vi har ju ingen budget för att köpa tjänsterna.” Förstår! Men prova någon enstaka tjänst först och prata med cheferna som ansvarar för budgeten (genom att skicka länk till detta blogginlägg och till HR-webben, perhaps?) . Den tidsbesparing organisationen (vi/ni) gör sammantaget med en smidig relocation för inkommande personal – alltså, SÅ värt det.

FAKTARUTA: Vad tjänsterna innehåller exakt och aktuella prislistor för enstaka tjänster och paket: Gå in i LUPIN, fliken INKÖP, skriv ”Alfa” i sökrutan. När ni hittat leverantören, gå vidare genom att gå till rutan ”Information till beställare” och klicka på ”Mer information om…”

FAKTARUTA 2: INLU-bloggen tar sommarledigt och återkommer i mitten/slutet av augusti. Hoppas alla läsare får en sommar precis som ni vill ha den.

9 juli, 2021

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Samordningsnummer revisited

Kom igen, INLU-bloggen. Du kan inte först ha två veckors stiltje och sedan komma dragandes med mer samordningsnummer(problematik), se även tidigare bloggposter på ämnet, här och här. Tänk på mottagarperspektivet, det vill säga semester(över?-)mogna medarbetare som vill få bort mejl i inkorgen och i alla fall inte få detta!

Har inte lyckats verifiera nedanstående information från källan (Skatteverket), varken på deras hemsidor om samordningsnummer eller via riktiga människor. Men eftersom INLU-bloggen bland annat är till för att ni ska kunna dela med er av information inom nätverket, så vill jag bara förmedla vidare vad en kollega fick besked om:

Det är numera två (2) månaders väntetid för samordningsnummer.

Jaha, det var det, trevlig sommar, hörni!

9 juli, 2021

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Om livlinor. Och om lyxen att kunna “ringa en vän”.

Ni vet och jag vet att det ju är NI i INLU som gör allt det riktigt viktiga jobbet när det gäller våra internationella medarbetare. Så har det varit under alla mina år som Internationell HR-koordinator och jag är både ödmjukt tacksam och pösigt stolt över INLU, den samlade hjärntrusten. Men det finns saker vi inte reder själva, ens inom INLU. Ganska många saker, faktiskt.

Kan vi till exempel korta handläggningstiderna för personnummer (folkbokföring) hos Skatteverket? Ha någon som hjälper till med inkomstdeklarationer? Kan vi snabba på ärenden hos Migrationsverket? Kan vi fixa så att bankkonto öppnas utan Svenskt ID-kort? Kan vi ta hand om medföljande som söker jobb och/eller ett socialt sammanhang? Kan vi ha koll på skolor och kösystem? Kan vi alla gränspendlarregler – om du jobbar här och bor i Danmark? Vet vi allt om Försäkring för utländska besökare?

Nej. Det är orimligt att begära av oss att vi ska vara experter på andra myndigheters ansvarsområden. Men man kan begära av oss att vi försöker hitta vänner vi kan ringa till. Och lyckligtvis har vi det. Vissa myndigheter/motsv. har vänligt och bestämt bett mig att inte ge deras namn och telefonnummer till bortåt 200 handläggare vid LU. De ser hellre att de har EN som ringer till dem och de kan ha EN som de kommunicerar ut genom. Kan man förstå.

Migrationsverket har dumpat mig som kontaktperson i samma veva som Louise slash Erik kom till LU. Kan man förstå.

Skatteverket (folkbokföring och inkomstdeklaration) – fantastiska människor. Som låter hälsa att de gör ALLT för att minska berget av ansökningar (folkbokföring) och sänka trösklar (inkomstdeklarationsinformation på engelska).

Nordea på Stora Södergatan i Lund – det har funnits veckor när jag talat mer med dem än vissa av mina familjemedlemmar. De har jobbat järnet med att få alla i ”kassan” att hjälpa våra internationella medarbetare. (Oh, apropå det, ni vet väl om att det finns “Hur en öppnar bankkontoinformation” på engelska här?

Kammarkollegiet (försäkringsgurus i Karlstad) – det är nästan att vi har koll på varandras födelsedagar efter alla dessa år. De har ju kommit hit till LU några gånger och hållit i info-träffar, kanske det blir så igen efter pandemin? I synnerhet eftersom “Insurance for Foreign Visitors”/”Försäkring för utländska besökare” kommer att ändras inom kort (mer om den en annan gång).

Lund International Citizen Hub – hela Sverige är avundsjukt på oss som har ”hubben”. Andra universitet och högskolor lägger ner tid och pengar på att skapa goda förutsättningar för medföljande. Vi? Vi har LICH – oslagbart. Proffsigt, varmt, aktuellt, kommunikativt.

Öresund Direkt – under ett tak finns flera myndigheter med just gränshinder i fokus (eller ja, lösningen på gränshinder, alltså). En av de bästa hemsidor jag känner till, för övrigt: Oavsett i vilken kapacitet du söker information – nog finns den där. Också på engelska.

18 juni, 2021

Inlägget postades i

Allmänt INLU

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Migrationsfrågor – greatest hits 6-7

Är det någon som minns hur många spår en LP brukade ha? Typ 10? Vi närmar oss; Erik hade faktiskt ytterligare ett par hits på lager (ni behöver inte tacka):

Om forskningstillstånd och arbetstillstånd och krav på utlysning: Det finns vissa yrkestitlar som antingen kan betinga ett arbetstillstånd eller ett forskningstillstånd. Om arbetet innebär mer än 50 % forskning bör denna person ansöka om ett forskningstillstånd. Om arbetet innebär mer än 50 % … ”assistent” (t ex bistå en forskargrupp med labb-arbete) bör personen istället ha ett arbetstillstånd.

Som alla vet vill vi att alla våra anställningar ska utlysas. I arbetstillståndsprocessen är det krav från Migrationsverket att anställningen annonseras på Platsbanken och att ni sparar (och anger) annonsnumret till senare i processen. Om anställningen påbörjats under tiden då personen hade tillstånd för studier eller jobbsökartillstånd kan undantaget från utannonsering aktualiseras (men jag skulle ändå inte chansa).

Om fyramånadersregeln inom arbetstillstånd: På frågan om lärosätena har en anmälningsskyldighet gentemot Migrationsverket avseende arbetstagare som inte har påbörjat sin anställning inom fyra månader har Migrationsverket svarat att någon sådan skyldighet inte framgår av lagen. Uppdagar Migrationsverket att personen inte påbörjat sin anställning inom fyra månader kommer tillståndet dock att återkallas. Observera att detta gäller enbart personer som har tillstånd beviljat med stöd av 6 kap. 2 § utlänningslagen, dvs just arbetstillstånd. På så sätt gäller detta inte den som har tillstånd för forskning eller forskarstudier. Om den som har tillstånd för forskning eller forskarstudier är försenad med ankomst till Sverige, kommer tillståndet inte att återkallas. Det kan dock vara bra att lärosäten informerar Migrationsverket i de fall behovet av tillståndet inte längre finns, exempelvis om personen inte längre ska komma till Sverige.

9 juni, 2021

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Nyare inlägg Äldre inlägg