Som vi adresserat tidigare här i bloggen, så har Migrationsverket långa handläggningstider. Därför är det viktigt att det blir rätt från start, för att förhindra ännu längre väntetider. Migrationsverket har identifierat något av ett mönster vad gäller motstridig dokumentation i våra ansökningar om uppehållstillstånd för doktorandstudier. Specifikt handlar det om att antagningsbeslut som är daterade ett visst datum är motstridiga i förhållande till bifogade studieintyg som gör gällande att antagning skedde vid ett annat datum. Detta gör att Migrationsverket inte vet vilket dokument som är att betrakta som antagningsbeslutet eller när antagning faktiskt skedde.
Motstridig dokumentation i enlighet med det ovan sagda gör att Migrationsverket ofrånkomligen kommer att behöva komplettera ärendet, vilket förlänger handläggningstiden avsevärt (lagkraven om längsta handläggningstid gäller bara för ärenden som inte behöver kompletteras). Det är därför viktigt att noga granska ansökningar och dokumentation som lämnas in för att säkerställa att dokumentationen är korrekt och samstämmig, då vare sig vi eller den vi antar vill ha längre handläggningstider än nödvändigt.
De ärenden som vi har kännedom om i detta sammanhang har Alfa varit inkopplade i. Vi kommer därför även att lyfta detta med dem vid möte inom kort.
Kriget i Ukraina fortsätter att ställa saker på sin ända. Här på bloggen har vi för någon månad sedan skrivit om Migrationsverkets mycket långa handläggningstider och hur detta påverkar våra processer för internationella medarbetare. Detta var innan Ryssland inledde sin invasion av Ukraina, vilket väntas innebära de största flyktingströmmarna i Europa sedan andra världskriget. I veckan rapporterades det om att fler än 4000 ukrainare söker asyl i Sverige… per dag. Migrationsverket rapporterar nu om ett troligt scenario där runt 200.000 ukrainare kommer att ha anlänt till Sverige vid halvårsskiftet. Detta är att jämföra med rekordåret 2015 och dåvarande flyktingkris då cirka 170.000 flyktingar kom till Sverige på ett helt år. Migrationsverket har redan nu flaggat för att de inte har kapacitet att hantera detta själva, utan de behöver hjälp från hela samhället, särskilt för att hitta bostäder.
I detta läge är det att vänta att de redan mycket långa handläggningstiderna bara kommer att bli längre, i alla processer. Migrationsverket står inför en rejäl utmaning, särskilt då de har bantat ner sin verksamhet de senaste åren. Detta ställer till med problem för oss som internationellt lärosäte. Jag är i färd med att skriva färdigt en analys av hur handläggningstiderna och migrationsprocesserna överlag sätter käppar i hjulet för oss och våra internationella medarbetare. Analysen ska skickas in till Utbildningsdepartementet (på departementets egen begäran) inom ett par veckor. Även KTH, Uppsala och KI står bakom analysen. Så problemen uppmärksammas kontinuerligt och lyfts till högre ort för hantering, men under rådande omständigheter kan man inte förvänta sig några mirakel. Det kommer gå trögt ett bra tag till.
Det vi måste göra nu, för att parera detta, är att ha så god framförhållning som det bara går vid internationell rekrytering. Rekryteringsförfaranden bör starta i så god tid som överhuvudtaget är möjligt, så att vi får hit våra medarbetare när de verkligen behövs. Vid arbetstillståndsprocesser bör man alltid använda sig av Alfa Relocation, då de är certifierade och har en “fast track” (trots att denna inte är så “fast” som den borde vara så är den fortfarande helt klart att föredra jämfört med att försöka sig på en process utan en certifierad part som ombud). Alfas hjälp kan också vara användbar i andra processer, t.ex. för studerande- eller forskningstillstånd, men på grund av sin certifiering har de en unik särställning just vad gäller arbetstillstånd. Det kan vara bra att tänka på.
Det är med förfäran och stor sorg som vi bevittnar krigets fasor i Ukraina. För att låna några ord av vår kloka sektionschef på Externa Relationer, Margareta Nordstrand, så vaknar vi i dessa dagar till “ett Europa som vi inte är vana vid”. Ett led i detta är stora inomeuropeiska flyktingströmningar. Som ett internationellt lärosäte berörs vi i allra högsta grad av utvecklingen; vi har såväl studenter som medarbetare från Ukraina som av naturliga skäl känner stor oro, inte minst med anledning av sin migrationsrättsliga status här i Sverige och i övriga EU. Därav finner jag anledning att klargöra några aspekter som kan vara bra att känna till ute i verksamheten.
Samma dag som Ryssland inledde sin invasion av Ukraina, den 24 februari 2022, fattade Migrationsverket ett beslut (RS/002/2022) om att inga lagakraftvunna avvisnings- eller utvisningsbeslut till Ukraina skulle verkställas från Sveriges sida. Detta innebär alltså att även om du har ett utvisningsbeslut som stadgar att du ska återvända till Ukraina, så kommer svenska myndigheter i dagsläget inte att genomföra utvisningen i praktiken. Av sagda beslut framgår det också att den politiska och säkerhetsmässiga utvecklingen i Ukraina är svårbedömd, både på kort och lång sikt. Därför meddelar Migrationsverket att inga beslut får i dagsläget fattas i asylärenden som rör personer från Ukraina; detta innebär alltså, för att vara tydlig, att även ärenden där utfallet skulle varit ett beviljande, inte får avgöras just nu. För att läsa själva beslutet, se Migrationsverket stoppar tillfälligt utvisningar till Ukraina – Migrationsverket.
Det är tydligt att beslutet fattades mycket snabbt (vilket alla är mycket tacksamma för) för att möta omedelbara behov, men att vidare bevakning behövs och att nya ställningstaganden kommer att göras för att möta utvecklingen av situationen. Därför är det viktigt för alla av oss att ständigt inhämta så färsk information som möjligt och att dubbelkolla huruvida tidigare besked fortfarande gäller. Jag kommer att följa utvecklingen noga och delge eventuella nya besked.
Utöver ovanstående, inhemska, åtgärd har EU beslutat att aktivera det så kallade “massflyktsdirektivet” från 2001. Det är första gången direktivet aktiveras och det ger ett särskilt skydd för människor som flyr kriget i Ukraina. Direktivet innebär att de som kommer från Ukraina kan få omedelbart skydd i Sverige och ett tidsbegränsat uppehållstillstånd. Inledningsvis gäller tillståndet i ett år, men det kan förlängas upp till tre år. Tillståndet ger personer hemmahörande i Ukraina möjlighet att få hjälp med boende, rätt att arbeta, rätt att söka grundläggande vård, rätt till skolgång för barn och visst ekonomiskt bistånd i Sverige. Direktivet gäller de som är ukrainska medborgare, varaktigt bosatta i Ukraina eller har skyddsstatus i Ukraina. För att omfattas av direktivet ska man ha lämnat landet efter den 24 februari 2022.
För att ansöka kommer personerna att behöva registrera sig och visa upp ett biometriskt hemlandspass eller andra ukrainska identitetshandlingar på ett av Migrationsverkets kontor. Sökanden kommer även få lämna fingeravtryck och fotograferas som en del av registreringsprocessen.
Det är viktigt att påtala att detta direktiv inte blockerar en sökande från den “vanliga” asylprocessen. Denna, vanliga, process kräver dock alltid individuell utredning vilket innebär att ett beslut enligt denna process aldrig ges omedelbart på samma sätt som när man ansöker om skydd enligt massflyktsdirektivet. I enlighet med vad som har sagts ovan kan det också vara värt att betänka, för en ukrainsk person som överväger att söka asyl, att inga av dessa ärenden avgörs i dagsläget.
Jag hoppas att denna information bidrog till lite klarhet, om än bara för stunden. Jag återkommer när vidare besked finns att delge. Ta hand om er, om varandra och visa gärna lite extra stöd till era kollegor som på ett eller annat vis påverkas av kriget. Om man är orolig över sin migrationsrättsliga status och har frågor är man alltid välkommen att höra av sig till mig på erik.kvist@er.lu.se. Ni som är ute i verksamheten får gärna vara tydliga med detta gentemot de som ni agerar stöd för, särskilt gentemot era engelsktaliga kollegor som inte har lika lätt att ta till sig information på svenska.
Med hopp om ett så snabbt och fredligt avslut på kriget som möjligt,
Efter att kära Åsa Thormählen lämnade oss lämnades även bloggen i något av ett vakuum, men nu har nya behörigheter ordnats så att nya aktörer kan ta vid i denna strålande kommunikationskanal! Bakom tangentbordet den här gången är yours truly, migrationskoordinator Erik.
På tapeten idag står, tyvärr, Migrationsverkets handläggningstider. Dessa har förlängts avsevärt det senaste halvåret, bland annat till följd av personalnedskärningar och nya processer där ny praxis måste arbetas fram. Alfa har återkopplat till LU att samtliga uppehållstillståndsprocesser för närvarande tar längre tid än vanligt och att Migrationsverket inte har möjlighet att hålla de stadgade handläggningstiderna. Detta gäller även för de processer där ansökan inkommer genom en certifierad firma som Alfa. Särskilt långa handläggningstider råder för förlängningsansökningar och ansökningar om permanent uppehållstillstånd. Ansökningar om permanent uppehållstillstånd kommer enligt uppgift att ta mer än fem månader att handlägga.
Så vad göra då? Det är viktigare än någonsin att ha god framförhållning i alla ärenden som rör Migrationsverket. Vidare uppmanar Migrationsverket andra att inte kontakta handläggarna vid verket i onödan eftersom de behöver fokusera på att beta av rådande balanser. Om någon situation uppstår där verksamheten verkligen behöver få kontakt med Migrationsverket så går det bra att vända sig till mig på erik.kvist@er.lu.se, så ska jag se hur frågan löses bäst.
Tack till de 102 personer, som deltog på förra veckans digitala HR-frukost på temat “internationalisering”! Vi pratade om migrationsfrågor (Erik), om att inte jobba hemma utomlands (Henriette) om personnummer och samordningsnummer och vi fick höra om HR Excellence in Research, delprojekt 6 om “Onboarding” (Ellen). Jag har sammanställt en del länkar – ni som läser bloggen känner redan till alltsammans, men se det som en INLU-årskrönika helt enkelt.
Vi talade inte om försäkringsfrågor på HR-frukosten, men jag passar ändå på att påminna om relevanta sidor på Medarbetarwebben/Staff Pages; ingångarna:
Slutligen adresseras såväl migrationsfrågor och personnummer/samordnings-problematik på INLU-bloggen.
https://inlu.blogg.lu.se/ Senast daterade posten = nyaste informationen, men läs gärna om tidigare inlägg, där finns rätt mycket matnyttigt. När det gäller samordningsnummer och hur ni söker det vill jag särskilt peka på följande länk: https://inlu.blogg.lu.se/samordningsnummer/
Passar också på att tacka för alla glada tillrop i chatten där på slutet – de värmde verkligen. Åh, vad jag kommer att sakna er allihop! Nu tar INLU-bloggen ett uppehåll och jag önskar er alla en God Jul och Gott Nytt År!
Skulle jag blogga mitt i decemberhetsen om det vore ”bad news”? Nej. Skulle jag sitta och nynna ”tänd ett ljus och låt det brinna…för det är möööörkt nu, men det blir ljusare igen” medan jag redigerar text? Ja. För jag är rimligt säker på att vi kommer att höra en kollektiv suck av lättnad över följande förtydligande från Erik & arbetsrättsjurist Henriette.
Vi har fått många frågor från verksamheten kring huvudregeln att vi inte ”får” fatta beslut om anställning om medarbetaren från tredjeland vid stunden inte innehar ett giltigt uppehållstillstånd. Det kan till exempel handla om situationen där en anställning hinner gå ut under tiden som den anställda väntar på att Migrationsverket ska fatta beslut om en förlängning av ett utgånget tillstånd.
Men det finns dock ett antal situationer där ett undantag från denna huvudregel kan göras. De flesta situationerna då en person är undantagen kravet på arbetstillstånd regleras i 5 kap. 2 § utlänningsförordningen. Det är ett snårigt regelverk som dessutom kompletteras av vissa andra bestämmelser i andra lagar. Om (när?) det råder tveksamhet kring huruvida en person är undantagen kravet på arbetstillstånd eller i övrigt kan anställas utan att vid stunden ha ett giltigt uppehållstillstånd, kontakta migration@er.lu.se för vidare rådgivning.
Oavsett: Ansvarig HR-funktion och/eller chef måste i alla lägen försäkra sig om att det i det individuella ärendet finns en rätt att vistas i landet och att arbeta, men detta är alltså inte nödvändigtvis synonymt med att det måste finnas ett giltigt uppehållstillstånd för att man ska kunna skriva ett anställningsbeslut.
Med tanke på de jättelånga handläggningstiderna hos Migrationsverket den här hösten, kanske särskilt när det handlar om förlängningsansökningar, är i alla fall jag oerhört lättad över att det trots allt finns en ”crack in everything, that’s where the light comes in”.
Glöm inte att anmäla er till HR-frukost på tema Internationalisering den 15 december (9.00-10.30, på zoom) och framförallt skicka in era frågor till mig i förväg. Blivit av med inbjudan? Maila mig om länk etc.
SOM ni har längtat efter just denna bloggpost, erkänn! Jag erkänner, utan omsvep, att den aldrig hade blivit skriven om det inte hade varit för K på LTH. Tack!
Forskarskattenämnden (inte Skatteverket) fattar beslut om skattelättnader, s.k. forskarskatt, för personer med särskild kompetens för kvalificerade forsknings- eller utvecklingsuppgifter som det finns betydande svårigheter att rekrytera inom Sverige. Kvalificerade forskningsuppgifter innebär att det ska vara fråga om självständig forskning på viss nivå. En doktorand eller en nybliven doktor på sin första anställning som postdoktor är exempel på personer som inte beviljas skattelättnad.
Skattereglernas utformning
Beslutet innebär bland annat att 75% av lön och annan ersättning tas upp som underlag för beskattning. 25% av arbetsinkomster blir skattefri och fri från sociala avgifter.
Skattefriheten omfattar ersättningar för dels utgifter för flyttning till och från Sverige, dels utgifter för barns skolgång i grundskola och gymnasieskola eller liknande.
Villkor och tidsperiod
Skattelättnaderna gäller under de 3 första åren av vistelsen i Sverige. Vistelsen ska vara avsedd att vara i högst 5 år. Arbetstagaren
får inte vara svensk medborgare.
får inte ha varit bosatt eller stadigvarande vistats i Sverige någon gång under de senaste 5 åren
Ansökan (”Arbetsuppgifter och kompetens”)
Man kan förbereda en ansökan om ”forskarskatt” i god tid, bl a genom att förbereda bilagor enl. nedan. Ansökan fylls i av både arbetsgivaren och arbetstagaren efter ankomst till Sverige. Senast 3 månader efter det att anställningen har påbörjats, ska ansökan skickas in till Forskarskattenämnden av antingen arbetstagare eller arbetsgivare (institutionen/motsv.) Ansökan till Forskarskattenämnden (blankett FSN 1220 och bilagor) innehåller följande (jfr även nämndens blankettguide):
En ingående beskrivning av ansvarsområde och arbetsuppgifter.
En beskrivning av personens särskilda kompetens eller inriktning.
Personens cv (på engelska eller svenska)
En beskrivning av vilka svårigheter som finns att rekrytera personer inom Sverige med den aktuella kompetensen eller inriktningen.
Svenskt personnummer eller samordningsnummer är inte ett krav i ansökan
I ansökan ska upplysningar också lämnas om vid vilken tidpunkt vistelsen i Sverige påbörjas och hur länge den kan beräknas pågå samt tidpunkten för anställningens början.
Ni kan välja att skicka in ansökan elektroniskt, direkt från blanketten på hemsidan, eller i pappersformat. Glöm inte att ange kontaktperson hos oss vid LU.
Det tar 4-8 veckor att få ett beslut.
Adress till nämnden: Forskarskattenämnden Brunnsgränd 4 111 30 STOCKHOLM
Och så, inte minst viktigt: SSC behöver ha ett ärende registrerat i Portalen med kopia på beslutet och ansökan – så registrerar de uppgifterna på personen.
SINK
Den som jobbar och vistas i Sverige kortare tid än sex månader ska betala ”Särskild inkomstskatt för utomlands bosatta” (SINK). Det innebär att personen betalar 25 procent i skatt på sin inkomst. SINK-skatt kan sökas såväl av arbetstagaren som av arbetsgivaren, helst via Skatteverkets e-tjänst (se länk nedan). Det fiffiga med SINK (utöver den snälla procenten) är att en får samordningsnummer på köpet.
Detta är som bekant ett sätt för mig att kommunicera med er alla som på ett eller annat sätt arbetar med internationell personal i det s k INLU-nätverket – dags att se om vårt hus lite:
Den 15 december är det dags för utvidgad HR-frukost på temat internationalisering. Vi körde ju en sådan för ett år sedan och nu är det hög tid för en ny. Ni får länk till mötet genom er representant i LUHR vad det lider.
Vi lovar information om Migrationsfrågor, resonemang om att ni inte får anställa någon utan tillstånd, vi pratar rekryteringsfrågor, ger er en insyn i ett delprojekt inom HR-Excellence som handlar om onboarding och vi kommer alldeles säkert att säga ”samordningsnummer” minst fem gånger. Erik, Julia, Henriette, Ellen, jag och Jenny står beredda med information, men vi vill också svara på era frågor! Och jag gissar att ni har många frågor. Snälla skicka in dem i förväg till mig Asa.Thormahlen@hr.lu.se samt Jenny.Palmgren@hr.lu.se (gärna med rubrik: frågor till HR-frukost) – annars riskerar vi ”rundgång”.
Sprid gärna informationen om datumet till kollegor som ni tror kan vara intresserade av att delta.
Sedan: Jag har fått ett nytt jobb inom Lunds universitet – jag kastar mig raklång ut i verksamheten igen som centrumkoordinator vid Birgit Rausing Centrum för Medicinsk Humaniora. Det innebär att sektionen HR behöver en ny människa till ”min” funktion – läs utlysningen här. Kanske någon av er vill söka? Fram till jul kan ni fortsätta maila till mig om ni har frågor/funderingar kring internationell personal – eftersom jag redan börjat på nya jobbet kanske det tar lite längre tid med svar, bara. Migrationsärenden kan gå med direktpost till er@migration.lu.se (mer om det i annan bloggpost).
Utlovar en bloggpost som bara kommer att handla om hur roligt jag haft det i samarbetet med INLU, eftersom ni är så fantastiska. För det är ni. För det förtjänar minsann att bloggas om.
Just nu är det verkligen en utmaning att hålla humöret uppe. Tur för oss att vi har Erik, som strävar på med de aldrig sinande migrationsåtagandena. Idag får ni inte mindre än två bloggposter, som väl i sak är ungefär så roliga som blöta filtar, men som vi ändå behöver… lyfta. Hänga. Vädra. Släpa. Eller i alla fall förhålla oss till. Det första handlar om varaktigt bosatt (igen). Det andra:
Migrationsverket skickar inte längre ut kopia på beslut om uppehålls- eller arbetstillstånd till LU, enbart till individen.
Det fanns en motivering till detta, men jag misslyckades med att förstå den. Kanske det hade med GDPR att göra (konstigt att det kommer först nu då)? Migrationsverket föreslog att vi skulle ta fram en fullmakt, som den sökande kan skicka med sin ansökan och som möjliggör för Migrationsverket att skicka kopia på beslutet till rätt funktion vid LU.
Varför det är så viktigt för er att ha en kopia på beslutet? Annars har ni inte underlag för att fatta beslut om anställning.
Om det finns en mall till fullmakt, så att ni alla slipper producera en egen? Erik har tagit fram ett förslag som ska tröskas genom diverse grupperingar. När jag har den, har ni den.
Här tar Erik ner oss på djupet i ”Varaktigt bosatt”-sagan (den började här och rafflade på här).
Turerna har varit många om försörjningskravet för att få ställning som varaktigt bosatt (SVB). Samtidigt är intresset för denna status stor med tanke på de nya inskränkningarna i möjligheten att få permanent uppehållstillstånd. Informationen på Migrationsverkets hemsida är förhållandevis knapphändig vad gäller försörjningskravet för SVB och därtill har olika besked givits i olika omgångar. Därför bjöd Euraxess in Migrationsverket till ett möte för att förklara vad som gäller. Migrationsverket återkom då med en presentation som innehöll denna skriftliga information:
För att få ställning som varaktigt bosatt ska tredjelandsmedborgaren fullt ut kunna försörja sig och sin familj med egna medel så att grundläggande behov av uppehälle och bostad är tillgodosedda (5 a kap. 2 § UtlL). Grundläggande är att försörjningsförmågan är sådan att det sociala bidragssystemet inte behöver utnyttjas. Tillgångarna i fråga bör anses tillräckliga om de överstiger riksnormen för beräkningen av skäliga levnadsomkostnader, dvs. den nivå under vilken värdmedlemsstaten får bevilja sina medborgare socialbidrag, samt utgifter för boende, försäkringar och eventuella resor till och från arbetet m.m. Det går inte att ange en mer konkret summa för att kravet ska anses vara uppfyllt utan man får i varje enskilt fall göra en bedömning utifrån riksnormen och de utgifter som finns. Det är en framåtsyftande bedömning som görs. Prövningen av tredjelandsmedborgarens försörjningsförmåga inbegriper en prövning av hans eller hennes långsiktiga försörjningsförmåga. Det innebär att sökanden ska ha arbetsinkomster som inte är sporadiska eller kommer från tillfälliga korttidsanställningar. Överskott från eget företagande av mera varaktig karaktär, säker avkastning av förmögenhetstillgångar eller regelbunden pension kan dock vara en inkomstkälla. Vid bedömningen av om försörjningskravet är uppfyllt tittar dock Migrationsverket även på förfluten tid. Om exempelvis den sökande eller eventuella familjemedlemmar har behövt använda det sociala bidragssystemet, kan det medföra att det bedöms att sökanden inte har en långsiktig försörjningsförmåga. Vilka familjemedlemmar sökanden har försörjningsansvar för måste bedömas från fall till fall, men utgångspunkten är att sökanden har försörjningsansvar för de familjemedlemmar som finns i hushållet. Av prop. 2005/06:77 framgår även att det vid bedömningen av om försörjningskravet är uppfyllt i det enskilda fallet, ska tas hänsyn till den ekonomiska förmågan hos såväl sökanden som familjemedlemmarna. I den mån familjemedlemmen själv har ekonomisk förmåga innebär detta att kravet på den som ansöker om att få ställning som varaktigt bosatt minskar i motsvarande mån.
Vidare skriver Familjens Jurist följande klargörande avseende möjlighet att få SVB genom en familjemedlems ekonomiska förutsättningar: Av rättsfallet C-302/18 X mot Belgische Staat från EU-domstolen framgår att försörjningskravet kan vara uppfyllt så länge som inkomsterna från familjemedlemmen är stabila, regelbundna och tillräckligt stora kan det vara tillräckligt för att uppfylla försörjningskravet. Ställning som varaktigt bosatt (familjensjurist.se)
Trots att ovanstående klargörande inte klarlägger kronor och ören eller exakt tidsutdräkt som myndigheterna kommer titta på, hoppas jag att det ger viss vägledning!
Kommentarer