Efter att kära Åsa Thormählen lämnade oss lämnades även bloggen i något av ett vakuum, men nu har nya behörigheter ordnats så att nya aktörer kan ta vid i denna strålande kommunikationskanal! Bakom tangentbordet den här gången är yours truly, migrationskoordinator Erik.
På tapeten idag står, tyvärr, Migrationsverkets handläggningstider. Dessa har förlängts avsevärt det senaste halvåret, bland annat till följd av personalnedskärningar och nya processer där ny praxis måste arbetas fram. Alfa har återkopplat till LU att samtliga uppehållstillståndsprocesser för närvarande tar längre tid än vanligt och att Migrationsverket inte har möjlighet att hålla de stadgade handläggningstiderna. Detta gäller även för de processer där ansökan inkommer genom en certifierad firma som Alfa. Särskilt långa handläggningstider råder för förlängningsansökningar och ansökningar om permanent uppehållstillstånd. Ansökningar om permanent uppehållstillstånd kommer enligt uppgift att ta mer än fem månader att handlägga.
Så vad göra då? Det är viktigare än någonsin att ha god framförhållning i alla ärenden som rör Migrationsverket. Vidare uppmanar Migrationsverket andra att inte kontakta handläggarna vid verket i onödan eftersom de behöver fokusera på att beta av rådande balanser. Om någon situation uppstår där verksamheten verkligen behöver få kontakt med Migrationsverket så går det bra att vända sig till mig på erik.kvist@er.lu.se, så ska jag se hur frågan löses bäst.
Tack till de 102 personer, som deltog på förra veckans digitala HR-frukost på temat “internationalisering”! Vi pratade om migrationsfrågor (Erik), om att inte jobba hemma utomlands (Henriette) om personnummer och samordningsnummer och vi fick höra om HR Excellence in Research, delprojekt 6 om “Onboarding” (Ellen). Jag har sammanställt en del länkar – ni som läser bloggen känner redan till alltsammans, men se det som en INLU-årskrönika helt enkelt.
Vi talade inte om försäkringsfrågor på HR-frukosten, men jag passar ändå på att påminna om relevanta sidor på Medarbetarwebben/Staff Pages; ingångarna:
Slutligen adresseras såväl migrationsfrågor och personnummer/samordnings-problematik på INLU-bloggen.
https://inlu.blogg.lu.se/ Senast daterade posten = nyaste informationen, men läs gärna om tidigare inlägg, där finns rätt mycket matnyttigt. När det gäller samordningsnummer och hur ni söker det vill jag särskilt peka på följande länk: https://inlu.blogg.lu.se/samordningsnummer/
Passar också på att tacka för alla glada tillrop i chatten där på slutet – de värmde verkligen. Åh, vad jag kommer att sakna er allihop! Nu tar INLU-bloggen ett uppehåll och jag önskar er alla en God Jul och Gott Nytt År!
Skulle jag blogga mitt i decemberhetsen om det vore ”bad news”? Nej. Skulle jag sitta och nynna ”tänd ett ljus och låt det brinna…för det är möööörkt nu, men det blir ljusare igen” medan jag redigerar text? Ja. För jag är rimligt säker på att vi kommer att höra en kollektiv suck av lättnad över följande förtydligande från Erik & arbetsrättsjurist Henriette.
Vi har fått många frågor från verksamheten kring huvudregeln att vi inte ”får” fatta beslut om anställning om medarbetaren från tredjeland vid stunden inte innehar ett giltigt uppehållstillstånd. Det kan till exempel handla om situationen där en anställning hinner gå ut under tiden som den anställda väntar på att Migrationsverket ska fatta beslut om en förlängning av ett utgånget tillstånd.
Men det finns dock ett antal situationer där ett undantag från denna huvudregel kan göras. De flesta situationerna då en person är undantagen kravet på arbetstillstånd regleras i 5 kap. 2 § utlänningsförordningen. Det är ett snårigt regelverk som dessutom kompletteras av vissa andra bestämmelser i andra lagar. Om (när?) det råder tveksamhet kring huruvida en person är undantagen kravet på arbetstillstånd eller i övrigt kan anställas utan att vid stunden ha ett giltigt uppehållstillstånd, kontakta migration@er.lu.se för vidare rådgivning.
Oavsett: Ansvarig HR-funktion och/eller chef måste i alla lägen försäkra sig om att det i det individuella ärendet finns en rätt att vistas i landet och att arbeta, men detta är alltså inte nödvändigtvis synonymt med att det måste finnas ett giltigt uppehållstillstånd för att man ska kunna skriva ett anställningsbeslut.
Med tanke på de jättelånga handläggningstiderna hos Migrationsverket den här hösten, kanske särskilt när det handlar om förlängningsansökningar, är i alla fall jag oerhört lättad över att det trots allt finns en ”crack in everything, that’s where the light comes in”.
Glöm inte att anmäla er till HR-frukost på tema Internationalisering den 15 december (9.00-10.30, på zoom) och framförallt skicka in era frågor till mig i förväg. Blivit av med inbjudan? Maila mig om länk etc.
SOM ni har längtat efter just denna bloggpost, erkänn! Jag erkänner, utan omsvep, att den aldrig hade blivit skriven om det inte hade varit för K på LTH. Tack!
Forskarskattenämnden (inte Skatteverket) fattar beslut om skattelättnader, s.k. forskarskatt, för personer med särskild kompetens för kvalificerade forsknings- eller utvecklingsuppgifter som det finns betydande svårigheter att rekrytera inom Sverige. Kvalificerade forskningsuppgifter innebär att det ska vara fråga om självständig forskning på viss nivå. En doktorand eller en nybliven doktor på sin första anställning som postdoktor är exempel på personer som inte beviljas skattelättnad.
Skattereglernas utformning
Beslutet innebär bland annat att 75% av lön och annan ersättning tas upp som underlag för beskattning. 25% av arbetsinkomster blir skattefri och fri från sociala avgifter.
Skattefriheten omfattar ersättningar för dels utgifter för flyttning till och från Sverige, dels utgifter för barns skolgång i grundskola och gymnasieskola eller liknande.
Villkor och tidsperiod
Skattelättnaderna gäller under de 3 första åren av vistelsen i Sverige. Vistelsen ska vara avsedd att vara i högst 5 år. Arbetstagaren
får inte vara svensk medborgare.
får inte ha varit bosatt eller stadigvarande vistats i Sverige någon gång under de senaste 5 åren
Ansökan (”Arbetsuppgifter och kompetens”)
Man kan förbereda en ansökan om ”forskarskatt” i god tid, bl a genom att förbereda bilagor enl. nedan. Ansökan fylls i av både arbetsgivaren och arbetstagaren efter ankomst till Sverige. Senast 3 månader efter det att anställningen har påbörjats, ska ansökan skickas in till Forskarskattenämnden av antingen arbetstagare eller arbetsgivare (institutionen/motsv.) Ansökan till Forskarskattenämnden (blankett FSN 1220 och bilagor) innehåller följande (jfr även nämndens blankettguide):
En ingående beskrivning av ansvarsområde och arbetsuppgifter.
En beskrivning av personens särskilda kompetens eller inriktning.
Personens cv (på engelska eller svenska)
En beskrivning av vilka svårigheter som finns att rekrytera personer inom Sverige med den aktuella kompetensen eller inriktningen.
Svenskt personnummer eller samordningsnummer är inte ett krav i ansökan
I ansökan ska upplysningar också lämnas om vid vilken tidpunkt vistelsen i Sverige påbörjas och hur länge den kan beräknas pågå samt tidpunkten för anställningens början.
Ni kan välja att skicka in ansökan elektroniskt, direkt från blanketten på hemsidan, eller i pappersformat. Glöm inte att ange kontaktperson hos oss vid LU.
Det tar 4-8 veckor att få ett beslut.
Adress till nämnden: Forskarskattenämnden Brunnsgränd 4 111 30 STOCKHOLM
Och så, inte minst viktigt: SSC behöver ha ett ärende registrerat i Portalen med kopia på beslutet och ansökan – så registrerar de uppgifterna på personen.
SINK
Den som jobbar och vistas i Sverige kortare tid än sex månader ska betala ”Särskild inkomstskatt för utomlands bosatta” (SINK). Det innebär att personen betalar 25 procent i skatt på sin inkomst. SINK-skatt kan sökas såväl av arbetstagaren som av arbetsgivaren, helst via Skatteverkets e-tjänst (se länk nedan). Det fiffiga med SINK (utöver den snälla procenten) är att en får samordningsnummer på köpet.
Detta är som bekant ett sätt för mig att kommunicera med er alla som på ett eller annat sätt arbetar med internationell personal i det s k INLU-nätverket – dags att se om vårt hus lite:
Den 15 december är det dags för utvidgad HR-frukost på temat internationalisering. Vi körde ju en sådan för ett år sedan och nu är det hög tid för en ny. Ni får länk till mötet genom er representant i LUHR vad det lider.
Vi lovar information om Migrationsfrågor, resonemang om att ni inte får anställa någon utan tillstånd, vi pratar rekryteringsfrågor, ger er en insyn i ett delprojekt inom HR-Excellence som handlar om onboarding och vi kommer alldeles säkert att säga ”samordningsnummer” minst fem gånger. Erik, Julia, Henriette, Ellen, jag och Jenny står beredda med information, men vi vill också svara på era frågor! Och jag gissar att ni har många frågor. Snälla skicka in dem i förväg till mig Asa.Thormahlen@hr.lu.se samt Jenny.Palmgren@hr.lu.se (gärna med rubrik: frågor till HR-frukost) – annars riskerar vi ”rundgång”.
Sprid gärna informationen om datumet till kollegor som ni tror kan vara intresserade av att delta.
Sedan: Jag har fått ett nytt jobb inom Lunds universitet – jag kastar mig raklång ut i verksamheten igen som centrumkoordinator vid Birgit Rausing Centrum för Medicinsk Humaniora. Det innebär att sektionen HR behöver en ny människa till ”min” funktion – läs utlysningen här. Kanske någon av er vill söka? Fram till jul kan ni fortsätta maila till mig om ni har frågor/funderingar kring internationell personal – eftersom jag redan börjat på nya jobbet kanske det tar lite längre tid med svar, bara. Migrationsärenden kan gå med direktpost till er@migration.lu.se (mer om det i annan bloggpost).
Utlovar en bloggpost som bara kommer att handla om hur roligt jag haft det i samarbetet med INLU, eftersom ni är så fantastiska. För det är ni. För det förtjänar minsann att bloggas om.
Just nu är det verkligen en utmaning att hålla humöret uppe. Tur för oss att vi har Erik, som strävar på med de aldrig sinande migrationsåtagandena. Idag får ni inte mindre än två bloggposter, som väl i sak är ungefär så roliga som blöta filtar, men som vi ändå behöver… lyfta. Hänga. Vädra. Släpa. Eller i alla fall förhålla oss till. Det första handlar om varaktigt bosatt (igen). Det andra:
Migrationsverket skickar inte längre ut kopia på beslut om uppehålls- eller arbetstillstånd till LU, enbart till individen.
Det fanns en motivering till detta, men jag misslyckades med att förstå den. Kanske det hade med GDPR att göra (konstigt att det kommer först nu då)? Migrationsverket föreslog att vi skulle ta fram en fullmakt, som den sökande kan skicka med sin ansökan och som möjliggör för Migrationsverket att skicka kopia på beslutet till rätt funktion vid LU.
Varför det är så viktigt för er att ha en kopia på beslutet? Annars har ni inte underlag för att fatta beslut om anställning.
Om det finns en mall till fullmakt, så att ni alla slipper producera en egen? Erik har tagit fram ett förslag som ska tröskas genom diverse grupperingar. När jag har den, har ni den.
Här tar Erik ner oss på djupet i ”Varaktigt bosatt”-sagan (den började här och rafflade på här).
Turerna har varit många om försörjningskravet för att få ställning som varaktigt bosatt (SVB). Samtidigt är intresset för denna status stor med tanke på de nya inskränkningarna i möjligheten att få permanent uppehållstillstånd. Informationen på Migrationsverkets hemsida är förhållandevis knapphändig vad gäller försörjningskravet för SVB och därtill har olika besked givits i olika omgångar. Därför bjöd Euraxess in Migrationsverket till ett möte för att förklara vad som gäller. Migrationsverket återkom då med en presentation som innehöll denna skriftliga information:
För att få ställning som varaktigt bosatt ska tredjelandsmedborgaren fullt ut kunna försörja sig och sin familj med egna medel så att grundläggande behov av uppehälle och bostad är tillgodosedda (5 a kap. 2 § UtlL). Grundläggande är att försörjningsförmågan är sådan att det sociala bidragssystemet inte behöver utnyttjas. Tillgångarna i fråga bör anses tillräckliga om de överstiger riksnormen för beräkningen av skäliga levnadsomkostnader, dvs. den nivå under vilken värdmedlemsstaten får bevilja sina medborgare socialbidrag, samt utgifter för boende, försäkringar och eventuella resor till och från arbetet m.m. Det går inte att ange en mer konkret summa för att kravet ska anses vara uppfyllt utan man får i varje enskilt fall göra en bedömning utifrån riksnormen och de utgifter som finns. Det är en framåtsyftande bedömning som görs. Prövningen av tredjelandsmedborgarens försörjningsförmåga inbegriper en prövning av hans eller hennes långsiktiga försörjningsförmåga. Det innebär att sökanden ska ha arbetsinkomster som inte är sporadiska eller kommer från tillfälliga korttidsanställningar. Överskott från eget företagande av mera varaktig karaktär, säker avkastning av förmögenhetstillgångar eller regelbunden pension kan dock vara en inkomstkälla. Vid bedömningen av om försörjningskravet är uppfyllt tittar dock Migrationsverket även på förfluten tid. Om exempelvis den sökande eller eventuella familjemedlemmar har behövt använda det sociala bidragssystemet, kan det medföra att det bedöms att sökanden inte har en långsiktig försörjningsförmåga. Vilka familjemedlemmar sökanden har försörjningsansvar för måste bedömas från fall till fall, men utgångspunkten är att sökanden har försörjningsansvar för de familjemedlemmar som finns i hushållet. Av prop. 2005/06:77 framgår även att det vid bedömningen av om försörjningskravet är uppfyllt i det enskilda fallet, ska tas hänsyn till den ekonomiska förmågan hos såväl sökanden som familjemedlemmarna. I den mån familjemedlemmen själv har ekonomisk förmåga innebär detta att kravet på den som ansöker om att få ställning som varaktigt bosatt minskar i motsvarande mån.
Vidare skriver Familjens Jurist följande klargörande avseende möjlighet att få SVB genom en familjemedlems ekonomiska förutsättningar: Av rättsfallet C-302/18 X mot Belgische Staat från EU-domstolen framgår att försörjningskravet kan vara uppfyllt så länge som inkomsterna från familjemedlemmen är stabila, regelbundna och tillräckligt stora kan det vara tillräckligt för att uppfylla försörjningskravet. Ställning som varaktigt bosatt (familjensjurist.se)
Trots att ovanstående klargörande inte klarlägger kronor och ören eller exakt tidsutdräkt som myndigheterna kommer titta på, hoppas jag att det ger viss vägledning!
I förra blogginlägget skrev jag ju om att det är enklare om ni själva ansöker om samordningsnummer åt inkommande internationell personal än att Alfa gör det åt er. Och nu är det än mer sant (om sanning nu är ett relativt begrepp). Skatteverket ägnade nämligen sitt “Läslov” att avslå ett dussin ansökningar om samordningsnummer som Alfa lämnat in med motiveringen att det endast är Myndigheter som får ansöka. Varför det gått bra att Alfa ansökt å våra vägnar hittills? Vet inte. Varför avslag kommer just nu? Kommer ni ihåg att jag anade oråd redan i förra blogginlägget? *Konspiratorisk musik* Vad jag gjorde medan Alfa fick kallduschen? Var ledig och tittade på Asterix 12 Stordåd-filmen på en större streamingtjänst. Delar vänligt med mig av detta till er och vet att ni kan relatera.
Jag tror och hoppas att Alfa fått kontakt med alla drabbade beställare och att ni påmints om “hjälp till självhjälp” här. OM det skulle bli kris i “utbetalning av lön”, hör av er. Förresten – ni vet om att det finns råd här om utbetalning av lön?
Vi har skrivit om det tidigare och vi måste skriva om det igen: Det tar lång tid att få personnummer. Ett hett tips innan personen ens bokar tid för folkbokföring är hen a. tittar på filmer skatteverket lagt upp:
Films about popular registration, paying tax, Swedish ID-card etc
b. följer den här pedagogiska step-by-step guide (!) om vad en ska förbereda/vilka dokument en ska ta med sig innan en ens besöker Skatteverket. Jag ska inte gå närmre in på detaljer, men att t ex veta om sitt lägenhetsnummer är viktigare än ni kanske tror.
Uppdaterad information på HR-webben och Staff Pages angående migrationsfrågor
Det händer mycket – och lite – på samma gång. Erik kämpar med att uppdatera både HR-webben och Staff Pages med rätt information. Måste lyfta en nyhet som jag blev så lycklig över (man bör räkna de lyckliga stunderna blott): En guide för statusbyte! Scrolla ner på migrationsverkets hemsida, där ligger den. Ni hittar den givetvis på HR-webben under punkt 9: Uppehållstillstånd för doktorander | HR-webben (lu.se).
Samordningsnummer och Samordningsnummerblanketter
Ni vet kanske att vår upphandlade relocationfirma Alfa Quality Moving and Relocation också kan fixa samordningsnummer (tilläggstjänst). Men. Vi har märkt att just detta faktiskt inte funkar så smidigt, d v s ni måste ändå göra 80% av jobbet. Så. Läs här, ta ett djupt andetag.
Och apropå blanketter: Verksamhetsnära vänner berättar: ”Samordningsrekvisition har blivit samordningsnummerbegäran. Lite förändrad i utseendet, kontaktadresser är annorlunda och beslut kommer nu separat.” Sådant får mig alltid att ana oråd – låt mig veta om det blir krångel?
SINK-skatt
… det är denna som ska ”bort” (se ovan). Jag lovar att återkomma i ett kommande blogginlägg om SINK-skatt och om… forskarskatt. Jag vet, det är som att bara få äckligt halloweengodis men ni är tvungna att tacka artigt i alla fall.
Vad nu då? INLU-bloggen ska väl hantera nyheter, inte ägna sig åt något som varit allmängiltigt så länge någon av oss kan minnas? Ska ni verkligen behöva läsa om bostadsbrist i Lundaområdet = nyhetsvärde noll?
Nu verkar det som om vi upplever en bostadsbrist 2.0. Om det var svårt för inkommande doktorander och forskare att finna någonstans att bo förr om åren, är det uppenbarligen inget mot vad det är nu. Det skulle vara intressant att undersöka vad detta beror på. Om det är att pandemi-proppen gått ur och vi nu tar emot fler internationella medarbetare än vanligt, om det är färre människor som flyttar inom Lundaområdet, om hyresvärdar är mer försiktiga med sina objekt, att nybyggnationerna mycket sällan är hyresrätter eller en kombination av alltihop? De lägenheter som finns idag är nästan uteslutande andrahandskontrakt. Och priserna är höga, till och med för Lunda-förhållanden.
Som ni vet erbjuder vårt upphandlade relocationföretag även “bostadssök” som tjänst och det är den tjänsten, näst efter “immigration”, ni köper mest. Företaget jobbar intensivt med att informera inkommande medarbetare om hur bostadsmarknaden ser ut här, för att så att säga “manage expectations”: Nej, du kan inte bo fem minuter från jobbet, möblerat, i en två-trerummare för 4000:-/månaden. Ja, det är viktigt att du kommer ihåg att den första bostaden du landar i inte behöver vara din stadigvarande, utan en interimslösning. Om vi kommer med ett förslag till dig, är det bra om du tar ställning till det snarast, eftersom ett objekt försvinner snabbt som smör i solsken.
Det vore väldigt bra om ni i er kontakt med inkommande medarbetare också kunde flagga för de speciella förutsättningar som finns vad gäller bostad här, att man liksom får ha lite tålamod, ställa in sig på att flytta några gånger etc. Oavsett om ni väljer att använda relocationföretaget eller ej, alltså.
Samtryggs webbsida förklarar hur första- och andrahandsuthyrning funkar, liksom köp av bostad. OK, den är Stockholmsbaserad och OK den har inte alltid ett tilltal som tilltalar alla, men informationen ger ändå svar på många frågor.
Kommentarer