INLU-bloggen

Hej verksamheten!

Hoppas ni har varit ute och njutit i vårsolen den gångna veckan. Äntligen verkar våren vara kommen.

Vi har fått viss återkoppling från Migrationsverket gällande våra studieintyg för doktorander. Så här skriver en beslutsfattare på tillståndsprövningen till mig:

Jag [har] noterat att skrivelsen som ungefär brukar lyda ”Anställningen är garanterad under hela studietiden under förutsättning att studierna framskrider som förväntat” inte längre finns med i vissa studieintyg från Lunds universitet (inte kopplat till [specifik fakultet]). Finns det någon generell orsak till detta eller är det samma princip som innan som gäller, bara att det inte skrivs ut? Om samma princip som tidigare fortsatt gäller vore det önskvärt om det kunde framgå av studieintygen.

Motsvarigheten till denna skrivelse finns även i instruktionerna i den mall som HR-webben länkar till i sammanhanget. Så, inkludera den om den är sanningsenlig för er verksamhet!

Eder migrationskoordinator.

Vänner,

Under gårdagen anordnade samverkansgruppen mellan SUHF och Migrationsverket ett frukostmöte (utan frukost. Falsk marknadsföring!) där undertecknad sitter med och där varje lärosäte fick bjuda in tre gäster. Under detta möte informerade Migrationsverket att Sveriges ambassad i Islamabad är stängd för gäster / utomstående (“closed for visitors”) på grund av säkerhetsskäl och att den kommer att förbli stängd för utomstående under hela 2023. Migrationssektionen meddelar att de inte kommer att hantera några förfrågningar alls. Detta innebär att sökanden från Pakistan inte kommer kunna hantera sin migrationsprocess och helt enkelt inte kunna komma till Sverige under åtminstone resten av året. Migrationsverket meddelade vidare att enstaka fall antagligen kommer att kunna hanteras på något extraordinärt sätt, genom att t.ex. ambassaden i Teheran eller New Delhi hjälper till. Men det är inte helt lätt för pakistanier att resa till andra länder – ofta krävs visum – och det är min (och övriga kollegor på externa relationer) bedömning att budskapet var “räkna med att ingen pakistanier kan komma”. Dessutom kan det nämnas att säkerhetsförhållandena i Teheran inte heller har varit de allra mest gynnsamma det senaste året. För mer information om detta, se Temporary Closure of Services – Sweden Abroad

En tråkig nyhet, men liv och lem går före allt och vi får hoppas att säkerhetsläget för vår svenska beskickning i Pakistan förbättras så att de kan återgå till det normala så snart som möjligt.

Glad påsk!

Eder migrationskoordinator

Hej INLU!

Den 9 maj anordnas en välkomstdag för nya internationella medarbetare som ni gärna får uppmuntra era nya kollegor att anmäla sig till Welcome Day for new employees | Staff Pages (lu.se)

I och med kommande bankbyte, så kommer Welcome Guide for International Staff (lu.se) att behöva uppdateras. Jag har en kartong med redan upptryckta exemplar på mitt kontor som jag gärna delar ut till er som behöver, maila mig så ordnar vi detta. Först till kvarn 🙂 Därefter kan ni beställa guiden mot en kostnad via Startsida | Media-Tryck (lu.se) Jag kommer höra av mig till Media-Tryck under april för uppdatering av bankinformation.

I introduktion och välkomnande av nya internationella medarbetare, så får ni gärna uppmuntra till att läsa LU-nytt. Att läsa LU-nytt bidrar till en känsla av att tillhöra ett större sammanhang och självklart att inte missa viktig information. Fint om vi kan hjälpas åt att öka att läsningen av det engelska LU-nytt.

Detta var allt för idag – önskar en fortsatt fin vecka och helg när den kommer!

Mvh Karin.

Hej vänner!

Under de gångna veckorna har vi kunnat läsa ett replikskifte mellan SULF och SACO å ena sidan Forskare flyttar om deras familjer inte får invandra (expressen.se) och regeringen Vi vill se fler invandrare med hög utbildning (expressen.se) å andra sidan. Ämnet är möjligheten för familjemedlemmar till forskare att invandra och Sverige som forskarnation (i ljuset av dessa migrationsfrågor). Plattformen är Expressen. SULF och SACO skräder inte orden och anger att Sverige inte längre är ett attraktivt forskarland för utländska doktorander och forskare.

“Så bra att ämnet tas upp i massmedia!”, kan man tänka. Men vad som är mindre bra är att debatten präglas av felaktigheter som tyvärr kan få läget att se dystrare ut än vad det är. I värsta fall spär det även på politisk polarisering och missförstånd i detta redan mycket missförstådda (och komplexa) rättsområde. SULF och SACO anger att regeringen nu vill skärpa anhöriginvandringen och begränsa för forskarnas familjemedlemmars att komma till Sverige. Reglerna för forskares familjemedlemmar är speciallagstiftning, lex specialis, och är inte samma sak som den allmänna anhöriginvandringen. Ingen i Euraxess-nätverkets migrationsgrupp har mottagit några signaler om att regelverket kring forskares familjemedlemmar skulle skärpas; tvärtom är signalen (och den uttalade målsättningen i Tidö-avtalet) att regeringen ska verka för akademin och undanröja märkliga hinder som präglar migrationsprocessen för denna högattraktiva arbetskraft. Därav var Euraxess tämligen förvånade över utspelen i Expressen och något frustrerade över att företrädare för akademin inte lyckas hålla en enad front. I SULF och SACOs anförande anges också exempel om personer som, i avsaknad av långsiktig anställning, har nekats permanent uppehållstillstånd. Det må så vara – och det är fullt legitimt att ha åsikter om ändringarna för permanent uppehållstillstånd som införlivades under 2021-men om sakfrågan är den praktiska möjligheten för forskare att ta hit sina familjer, så är detta en annan fråga. Det går alldeles utmärkt för forskare att få hit sina familjer, precis som förr. Detta har inte förändrats. Och om man efter flera år i landet inte kvalificerar sig till ett permanent uppehållstillstånd så får man ett nytt tidsbegränsat sådant (förutsatt att man uppfyller kraven för något av de tidsbegränsade tillstånden). Man får anta att skribenterna menar att de skärpta kraven för permanent uppehållstillstånd, i stort, slår mot Sveriges attraktionskraft som kunskapsnation. Men då borde man säga det och inte få det att låta som om personer med uppehållstillstånd för forskning plötsligt kommer få sämre möjlighet till familjeåterförening. Det senare är inte korrekt och gränsar till sensationalism.

Det sorgligaste i sammanhanget är dock att en verkligt utsatt grupp, som alltid, alltid, alltid ska nämnas först och stå högst upp på dagordningen när reglerna för invandring av forskares familjemedlemmar diskuteras – forskarbarnen – lyser med sin frånvaro i debatten. I detta sammanhang har jag tagit kontakt med Justitiedepartementet och frågat vad som pågår där uppe i Stockholm egentligen. Svaret är att de utreder frågan (vilket verkar ta hundra år, när det bara är en liten bisats som ska petas in i nuvarande paragraf, men nåväl…). Jag har även tagit kontakt med SACO och SULF gällande skrivningarna i Expressen, varpå jag fick svaret att det är helt korrekt att eventuella ändringar i anhöriginvandringslagstiftningen “inte kommer påverka familjemedlemmar till de som har tillfälliga uppehållstillstånd för studier eller forskning då det styrs av ett särskilt regelverk som bygger på EU-direktiv”. Gott att vi är på samma våglängd så långt.

Jag tvekade inför att skriva något om denna debatt, eftersom alla naturligtvis har rätt att yttra sig hur och när de vill i media (så länge yttrandefrihetens gränser inte sätts på prov), men mot bakgrund av att vi eventuellt kan ha forskare som blir oroliga av det hela tyckte jag att det var på sin plats med ett klargörande här. Överlag är det alltid bra att sätta sig in i det som diskuteras och att idka kritiskt tänkande, särskilt när det kommer till ett område som präglas av mycket åsikter och ja, faktiskt känslor.

Med önskan om en solig och smarrig våffeldag i helgen!

Eder migrationskoordinator.

Som ett brev på posten kom den – Migrationsverkets reviderade praxis om hur mycket man får vara utomlands på ett svenskt studietillstånd! Under gårdagen kommunicerade Migrationsverket följande:

För vissa studenter ingår det i upplägget för deras utbildning att delar av utbildningen ska eller kan genomföras i annat land. Det kan exempelvis röra sig om utbytesterminer eller fältarbeten utomlands. Så länge den planerade aktiviteten i utlandet motsvarar heltidsstudier och är en del av den utbildning som studenten har antagits till i Sverige ska studenten kunna beviljas uppehållstillstånd i Sverige även för sådan utlandsvistelse.

Det saknar betydelse huruvida den planerade utlandsvistelsen avser en obligatorisk eller valbar aktivitet. Det saknar också betydelse hur lång utlandsvistelsen är. Det krävs dock att någon del av studietiden kommer att bedrivas i Sverige under den sökta tillståndstiden. Det är den studerandes eget ansvar att ordna med nödvändigt tillstånd för vistelse i annat land.

Om den studerande, under terminstid, ska genomföra en utlandsvistelse av annat skäl än att genomföra aktiviteter inom ramen för den utbildning som hen har antagits till kan det i vissa fall påverka frågan om uppehållstillstånd.

Som vi vet faller doktorander migrationsrättsligt in under benämningen “studenter”, eftersom de är antagna till doktorandstudier. Därför gäller denna praxis även dem (dock inte forskare. Men eftersom beskedet från forskartillståndsenheten på Migrationsverket hela tiden har varit betydligt mildare än det från studerandetillståndsenheten, var det viktigast att få till stånd en ändring av praxisen för just studenterna/ doktoranderna).

Vänner, detta är en stor seger. Vi har kämpat med frågan länge, särskilt för våra studenter som ska iväg på utbyten och som nu alltså inte längre behöver söka om tillståndet inför återresan till Sverige. Att man kan behålla tillståndet under dessa förutsättningar borde rimligtvis även innebära att man inte behöver vara lika nervös över eventuella utlandsvistelser (i tjänst/ studier) inför ansökan om permanent uppehållstillstånd i ett senare led. Man kan fråga sig om denna reviderade policy kom efter att en viss migrationskoordinator under föregående månad kontaktade Migrationsverkets rättsenhet och starkt ifrågasatte lagstödet för den tidigare (jättekonstiga) praxisen… Min blygsamhet förbjuder mig dock att spekulera vidare i detta 😉

För mer information, se Migra­tions­verket ändrar sin praxis gällande utlands­vis­telse – Migrationsverket

En lättnadens suck. En stor seger.

Eder migrationskoordinator.

Hej på er!

Som ni fått information om, så byter Lunds universitet bank för löneutbetalningar, från Nordea till Swedbank i maj. Nedan följer sammanställd information som berör internationella medarbetare.

Registrering av utländskt konto

För att registrera ett utländskt bankkonto för löneutbetalning behöver medarbetaren personligen besöka ett bankkontor hos Swedbank eller Sparbankerna (till exempel Sparbanken Skåne, men inte Sparbanken Syd), bland annat med anledning av bankens identitetskontroll (fullmakt godtas inte av banken).  

SUS avtalsnummer

Ett så kallat SUS avtalsnummer behöver uppges, för att kontot ska kopplas till universitetets löneutbetalning. SUS avtalsnummer för Lunds universitet kommer att publiceras inom kort. LU inväntar just nu så kallat SUS avtalsnummer från Swedbank. Det innebär att det just nu inte är möjligt för medarbetare att gå till banken och registrera ett utländskt konto.

Medarbetare med samordningsnummer

Medarbetare som har samordningsnummer kan besöka något av Swedbanks eller Sparbankernas bankkontor (till exempel Sparbanken Skåne) och legitimera dig med vanlig ID-handling.

Det är viktigt att medarbetaren har med sig rätt handlingar till banken:

• Godkänt pass, eller nationell ID-handling utfärdad av ett land inom EU eller Schengen-samarbetet.
• Registerutdrag från Skatteverket som visar samordningsnumret.
• Enligt lag måste banken förstå hur medarbetaren vill använda sitt konto, därför är det bra om medarbetaren tar med till exempel anställningsavtal, lönebesked, eller kontoutdrag eller ekonomisk översikt från tidigare bank.

Banken kan behöva be om ytterligare underlag för att ansökan ska bli komplett. När banken har fått alla handlingar kommer de att kontakta medarbetaren för att berätta hur de går vidare.

Byte från samordningsnummer till personnummer

Vid nytt nummer, till exempel byte från samordningsnummer till personnummer, måste ny registrering alltid ske i Swedbanks kontoregister (eftersom matchning endast kan ske avseende befintliga nummer). 

Om medarbetaren har ett svenskt personnummer, svenskt bank-id och vill registrera ett svenskt bankkonto kan detta göras i Swedbanks kontoregister. 

Anmäl konto till kontoregister (swedbank.se)

Om medarbetaren inte har något konto registrerat

Om medarbetaren inte har registrerat något bankkonto för löneutbetalning men har en svensk postadress betalas lönen ut på en utbetalningsavi som kan lösas in online på Swedbanks kontoregister alternativt via ett butiksombud eller bankkontor hos Swedbank eller Sparbankerna (till exempel Sparbanken Skåne).

Om medarbetaren inte har en svensk postadress

Då Swedbank inte skickar ut utländska avier måste den som vill registrera ett utländskt bankkonto för löneutbetalning personligen besöka ett bankkontor hos Swedbank eller Sparbankerna (t ex Sparbanken Skåne, men inte Sparbanken Syd), bland annat med anledning av bankens identitetskontroll (fullmakt godtas inte av banken).  Gällande undantagsfall, personer som aldrig kommer att befinna sig i Sverige, kontakta din närmaste HR-funktion som därefter tar kontakt med sektionen Ekonomi.

Anmälan till Swedbanks kontoregister finns på engelska: Anmäl konto till kontoregister (swedbank.se)

HR-webben, Staff pages, Welcome guide och andra informationsytor som berörs kommer att uppdateras under april. Avseende utbetalning av löner och ersättningar t o m april måste anmälan av bankkonto ske hos Nordea som vanligt. Samtliga medarbetare på LU behöver registrera sitt konto innan den 6/4 hos Swedbank.

Vid eventuella frågor om bankbytet för löneutbetalningar, kontakta i första hand din lokala HR-funktion, annars kontakta sektionen HR via vårt ärendehanteringssystem, frågekategorin PA Lön.

Hälsningar Karin.

Halloj! Snabb blänkare: I morgondagens HR- nyhetsbrev kommer det att gå ut en enkät rörande behovet av migrationsrättsligt stöd på universitetet och kännedomen om det stöd som finns att tillgå. Var en pärla och fyll i enkäten, är du bussig, och peta lite på folk i din omgivning som har med internationella anställningar att göra, för att se till att de fyller i den också.

Fridens liljor!

Eder migrationskoordinator

Hej i vårsolen!

I och med de skärpta kraven för permanent uppehållstillstånd, som införlivades under sommaren 2021, är det många som ansöker om ställning som varaktigt bosatt (SVB) istället, då detta utgör en annan väg till permanent uppehållstillstånd. Den sökande kanske har i åtanke att det är lättare att uppfylla försörjningskraven för SVB; men detta är bara delvis rätt. Även om SVB- processen inte uttryckligen kräver 18 månaders anställning från beslutstillfället och är mer flexibel vad gäller försörjningskravet, så måste du fortfarande uppvisa “långsiktig” försörjningsförmåga. Här snackar vi inte några månaders försörjningsförmåga i form av anställning, utan betydligt mer än så (även om Migrationsverket besvärligt nog inte har specificerat begreppet ytterligare). Vidare kan du både räddas och dras ner av eventuella familjemedlemmars försörjningsförmåga, vilket inte sker i den “normala” vägen till permanent uppehållstillstånd.

Men det finns en annan aspekt av SVB som ska lyftas särskilt, och det är att den inte kommer med rätten till andrahandsyrkanden, på samma sätt som en vanlig ansökan om permanent uppehållstillstånd. När man ansöker om vanligt permanent uppehållstillstånd kan man anföra att Migrationsverket ska ta ställning till ens möjlighet att få ett nytt, tillfälligt, uppehållstillstånd i det fall man inte beviljas det permanenta. Även om man inte uttryckligen anför något sådant yrkande (vilket man bör, i min mening), så har Migrationsverket sagt att de kommer att utreda frågan ex officio inom ramen för en och samma ansökan. Detta innebär att även om du nekas permanent uppehållstillstånd så räddas din möjlighet att vara kvar och arbeta i landet, förutsatt att du fortsättningsvis är behörig till någon slags tillfälligt tillstånd. När det gäller SVB är det allt eller inget: antingen beviljas ansökan – GREAT- du får permanent uppehållstillstånd och nycklarna till kungariket, eller så nekas den och då sitter du med skägget i brevlådan. Detta särskilt då ditt tidigare uppehållstillstånd troligen har hunnit gå ut innan du får det beskedet, med tanke på Migrationsverkets handläggningstider. Och vid det här laget vet vi allihop att grunden för fortsatt vistelse och arbete är att man alltid, alltid, alltid måste ansöka om nytt tillstånd medan tidigare tillstånd gäller. Så, det är på sin plats att vara vaksam när det gäller frågan om SVB.

Vad innebär det här i praktiken då? I och med att SVB främst är en ansökan om en rättslig status (som också råkar komma med ett permanent uppehållstillstånd), så har vi hört från Migrationsverket att det inte finns något hinder mot att ansöka om SVB parallellt med att en annan ansökan om uppehållstillstånd handlas på verket. Därigenom kan man dra nytta av de eventuellt mer flexibla reglerna om försörjningskrav för SVB, samtidigt som man inte riskerar att bli kvitt eller dubbelt. Med en parallell ansökan om förlängt uppehållstillstånd (som har lämnats in medan det tidigare tillståndet fortfarande var giltigt!) säkrar man rätten att fortsättningsvis vistas och arbeta, även om ansökan om SVB nekas. Samtidigt är det på sin plats att man inte slentrianansöker om varken permanent uppehållstillstånd eller SVB för sakens skull; man bör ansöka om man har en realistisk bild av att man faktiskt uppfyller kraven.

Så till en annan fråga: jag har fått feedback från enheten på Migrationsverket som handlägger forskningstillstånd att de får in en hel del ansökningar om forskningstillstånd och mottagningsavtal, i ärenden där sådana inte ska finnas. Till exempel handlar det om doktorander (!) som felaktigt ansöker om forskningstillstånd eller utbytesdoktorander (som ska ha uppehållstillstånd för besök). Se Uppehållstillstånd för doktorander | HR-webben (lu.se). Många felaktiga ansökningar innebär längre väntetider på Migrationsverket, vilket vi verkligen vill undvika. Lokal HR bör se till att de migrationsrättsliga processerna upprätthålls på institutionsnivå.

Så där! Glädelig fredag!

Eder migrationskoordinator

Hej INLU! Det var ett tag sedan sist, men migrationsarbetet har fortsatt och varit aktivt som aldrig förr. Därav tänkte jag att det var dags för en liten uppdatering.

Det är många som undrar över hur mycket man tillåts vara utomlands på ett svenskt uppehållstillstånd, vilket jag förstår, för det här är ingen lätt materia. Generellt inom EU finns en regel som stadgar fri rörlighet inom unionen (och Schengen) i upp till 90 dagar över en 180- dagarsperiod. Detta kanske ni känner igen från era egna liv: man får som EU- medborgare vistas fritt i ett annat unionsland i upp till 90 dagar utan något som helst motkrav (mer än 90 dagar kräver försörjning och någon slags aktivitet så som studier eller jobb). 90- dagarsregeln finns även reflekterad i en rad andra sammanhang: om man kommer från tredjeland och är viseringsfri (t.ex. Kanada/ Japan/ Australien o.s.v.) så får man komma in och vistas i Schengen i upp till 90 dagar. Om man behöver visum (t.ex. Kina, Indien) så är maxgränsen för ett sådant visum (som huvudregel) 90 dagar. För vistelser över 90 dagar ska man, både som viseringsfri och viseringspliktig tredjelandsmedborgare, ha uppehållstillstånd. Allt fint så långt.

Denna fria rörlighet finns till en viss gräns avspeglad i våra medarbetares uppehållstillstånd. Även om du har ett svenskt uppehållstillstånd är det såklart möjligt att åka på semester, tjänsteresa och andra kortare utlandsresor inom Schengen, utan att behöva ansöka om andra visum/ tillstånd för sådan vistelse i övriga länder. Det är av den anledningen våra medarbetare kan ha Danmark som första inreseland när de landar på Kastrup, för att sedan ta sig till Lund på sitt svenska tillstånd. För det andra Schengenlandets del räcker det alltså att du har ett giltigt uppehållstillstånd för att kunna stanna där kortvarigt – upp till 90 dagar.

Det finns dock en knorr. För att få lov att behålla sitt svenska uppehållstillstånd krävs att förutsättningarna för att bevilja tillståndet finns kvar under hela dess giltighet (5b kap. 21 § utlänningslagen). Olika typer av uppehållstillstånd kommer med olika krav. Som ni vet kräver uppehållstillstånd för studier att man är antagen till heltidsstudier som kräver din närvaro i Sverige. Om man är borta i viss omfattning, som kan vara betydligt mindre än 90 dagar, så kan Migrationsverket tycka att detta tyder på att studierna inte kräver din närvaro i Sverige, varför förutsättningarna för att bevilja tillståndet inte längre är uppfyllda varpå de kan återkalla tillståndet. Detta gäller även om utlandsvistelsen har varit på grund av din tjänst, till exempel tjänsteresa. Alla typer av uppehållstillstånd, även arbetstillstånd och forskningstillstånd, har som grundtanke att de ska användas för vistelse i Sverige, varför innehavare av dessa ska vara försiktiga när det gäller att vara utanför Sverige i för stor utsträckning, oavsett om utlandsvistelsen sker i Schengen eller utanför unionen. Innehavare av permanenta uppehållstillstånd täcks dock av specialregler och kan vara utomlands i mycket större utsträckning (upp till två år om de meddelar Migrationsverket i tid).

“Så var går gränsen då?”, undrar ni. Ja, här blir det riktigt lurigt. Frågan är dels oreglerad i lag, dels saknas praxis från domstolarna. Som lax på löken har vi i detta sammanhang fått olika besked från olika grenar av Migrationsverket. Från forskningstillståndsenheten har beskedet kommit att så länge utlandsvistelsen sker inom ramen för din tjänst, så är det i regel OK och de kommer inte titta närmare på frågan om återkallelse. Från studerandetillståndsprocessen har vi dock mottagit rätt hårda besked som säger att en utlandsvistelse på “cirka fem veckor” är oproblematisk, men mer än så kan föranleda utredning om återkallelse, alternativt att tillstånd helt enkelt inte medges om det från början (t.ex. i den individuella studieplanen) framgår att du ska vara utomlands mer än så på grund av t.ex. fältstudier. Beskedet om fem veckor var oberoende av anledning till utlandsvistelsen och inbegrep även, till exempel, semester. När jag mottog detta besked påminde jag Migrationsverket vackert om att vissa av våra doktorander har en kollektivavtalsstadgad rätt till sju veckors semester; många har drygt sex veckors semester och alla har mer än fem. Rimligtvis ska det vara upp till var och en att bestämma var och hur man tillbringar sin semester, utan att tillståndet är i fara. Därutöver är vi starkt beroende av att kunna delta i internationella möten, experiment och fältstudier, varför det blir farligt att bakbinda vår arbetskraft på det sätt som beskedet från Migrationsverket gjorde gällande. Dessutom får det anses anmärkningsvärt med en så sträng tolkning av en fråga som Migrationsverket själva medger är helt oreglerad. Migrationsverket sa dock också att det blir en skönsmässig prövning från fall till fall och att de inte kunde uttala sig närmare om “exakt” var gränsen går. Detta borgar för viss flexibilitet, vilket är positivt, men jag upplever det ändå som mycket problematiskt för en internationell verksamhet att vi omfattas av osynliga regler för hur internationella vi får vara, men tills vidare får vi nog bara… blunda och hoppas på det bästa. Klart är i alla fall att upp till en månads utlandsvistelse per år ska vara helt oproblematisk. Även i bedömningen av våra medarbetares behörighet till permanent uppehållstillstånd görs en retroaktiv genomlysning av hur mycket medarbetaren har varit utomlands och även där godtas upp till en månads utlandsvistelse per år, oavsett anledning till vistelsen. Frågan om hur mycket man “får lov” att vara utomlands på ett svenskt tillstånd kommer bevakas löpande och jag återkommer om vi får klargörande besked.

Så till ett annat ämne: forskarbebisarna. Tyvärr har vi inte sett några politiska eller juridiska åtgärder gällande frågan och barn till våra forskare utvisas tyvärr fortfarande. En ljusglimt är att Centrum för Rättvisa driver ett ärende om frågan i Migrationsdomstolen i Malmö. Vi hoppas på klargörande praxis (i rätt riktning!) så snabbt som möjligt.

Slutligen: passkravet som införlivades under hösten har ställt till det för oss och gjort redan långa processer ännu längre och krångligare. Men! Regeringen verkar ha lyssnat och har nu gett Migrationsverket i uppdrag att se över hur viseringsfria personer lättare ska kunna uppvisa sitt pass i original. Viseringsfria personer ska kunna visa pass i original – Regeringen.se. En liten seger än så länge, men vi bevakar såklart frågan vidare!

Puh, långt som vanligt. Men en uppdatering var på sin plats!

Glad torsdag!

Eder migrationskoordinator

Hej INLU-nätverket!

Hoppas ni mår bra. Här kommer ett längre inlägg, kämpa med mig till slutet 😊

Jag vill börja med att rikta ett stort TACK till er. Nu har jag varit igång i min roll i snart ett år och det har varit ett fullspäckat första år och jag lär mig nya saker varje dag. Ni som är med i INLU-nätverket är så bra på att ge input när jag efterfrågar det och delar med er av viktiga erfarenheter kontinuerligt, vare sig det gäller statistik till Euraxess eller tankar om relocationtjänster. Min förhoppning är att detta nätverk ska fortsätta att vara starkt och erbjuda er relevanta aktiviteter, som hjälper er i det dagliga arbetet. Jag vill att ni ska veta att jag hör er allihop.

Med anledning av ovan, så vill jag dela med mig av en del aktiviteter som den input ni ger mynnar ut i.

I mars kommer jag träffa vicerektor Kristina Eneroth för att prata om frågor som berör internationalisering. I mötesinbjudan lyfter jag att arbetet med att rekrytera, introducera och välkomna internationell personal är en stor del av det dagliga arbetet för många medarbetare inom HR. En aspekt som HR-medarbetare och medarbetare på Externa Relationer brottas med att hantera, är den komplexa och föränderliga migrationslagstiftningen. Även vissa aspekter som är unika för hur Migrationsverket utför sitt uppdrag, så som de enorma handläggningstiderna, samt intern praxis som är oförutsägbar och ibland svår attförstå.Detta är problematik som i förlängningen kan påverka de strategiska målen som LU har gällande internationalisering.

Syftet med mötet är att se hur jag i min roll kan samverka med det arbete som görs inom ramen för det Internationella rådet, samt ge en bild av hur det operativa arbetet ser ut kring frågor som rör internationella medarbetare.

Under våren kommer Erik Kvist och jag att besöka ett LUHR-möte. LUHR är ett forum där representanter från Sektionen HR och utsedda HR-funktioner från fakulteter/motsvarande, kontinuerligt träffas för att diskutera och lyfta viktiga HR-relaterade frågor. Erik och jag kommer att informera och tydliggöra vikten av framförhållning gällande rekrytering av internationell personal, vad följderna kan bli om detta inte följs samt ett medskick till de som deltar – Att de kan fundera på i vilka ytterligare forum som detta kan vara relevant att ta upp i respektive verksamhet. Vi vill att dessa frågor kommer på agendan i flera olika forum. 

I veckan blev jag intervjuad av Skatteverket. De genomför just nu ett fokusarbete gällande internationell arbetskraft och i detta möte frågade de främst om ansökan om SINK-samt A-skatt. Jag framförde en del annat som vi brottas med här på LU – långa handläggningstider för ansökan om personnummer och önskemål om en ”internationell expertfunktion” på Skatteverket, som VERKLIGEN hade underlättat många gånger.

Vi berörde också propositionen som innehåller förslag som syftar till att stärka systemet med samordningsnummer, där det föreslås att bestämmelser om samordningsnummer regleras i en ny lag, Lagen om samordningsnummer, och att Skatteverket tar över ansvaret för bl.a. identitetskontroller vid tilldelning av samordningsnummer. Här kan du läsa mer: Stärkt system för samordningsnummer – Regeringen.se

Om det finns ett område / fråga som du önskar att vi tar upp i kommande INLU-möte, skriv till mig!

Hälsningar Karin.