INLU-bloggen

Som ett brev på posten kom den – Migrationsverkets reviderade praxis om hur mycket man får vara utomlands på ett svenskt studietillstånd! Under gårdagen kommunicerade Migrationsverket följande:

För vissa studenter ingår det i upplägget för deras utbildning att delar av utbildningen ska eller kan genomföras i annat land. Det kan exempelvis röra sig om utbytesterminer eller fältarbeten utomlands. Så länge den planerade aktiviteten i utlandet motsvarar heltidsstudier och är en del av den utbildning som studenten har antagits till i Sverige ska studenten kunna beviljas uppehållstillstånd i Sverige även för sådan utlandsvistelse.

Det saknar betydelse huruvida den planerade utlandsvistelsen avser en obligatorisk eller valbar aktivitet. Det saknar också betydelse hur lång utlandsvistelsen är. Det krävs dock att någon del av studietiden kommer att bedrivas i Sverige under den sökta tillståndstiden. Det är den studerandes eget ansvar att ordna med nödvändigt tillstånd för vistelse i annat land.

Om den studerande, under terminstid, ska genomföra en utlandsvistelse av annat skäl än att genomföra aktiviteter inom ramen för den utbildning som hen har antagits till kan det i vissa fall påverka frågan om uppehållstillstånd.

Som vi vet faller doktorander migrationsrättsligt in under benämningen “studenter”, eftersom de är antagna till doktorandstudier. Därför gäller denna praxis även dem (dock inte forskare. Men eftersom beskedet från forskartillståndsenheten på Migrationsverket hela tiden har varit betydligt mildare än det från studerandetillståndsenheten, var det viktigast att få till stånd en ändring av praxisen för just studenterna/ doktoranderna).

Vänner, detta är en stor seger. Vi har kämpat med frågan länge, särskilt för våra studenter som ska iväg på utbyten och som nu alltså inte längre behöver söka om tillståndet inför återresan till Sverige. Att man kan behålla tillståndet under dessa förutsättningar borde rimligtvis även innebära att man inte behöver vara lika nervös över eventuella utlandsvistelser (i tjänst/ studier) inför ansökan om permanent uppehållstillstånd i ett senare led. Man kan fråga sig om denna reviderade policy kom efter att en viss migrationskoordinator under föregående månad kontaktade Migrationsverkets rättsenhet och starkt ifrågasatte lagstödet för den tidigare (jättekonstiga) praxisen… Min blygsamhet förbjuder mig dock att spekulera vidare i detta 😉

För mer information, se Migra­tions­verket ändrar sin praxis gällande utlands­vis­telse – Migrationsverket

En lättnadens suck. En stor seger.

Eder migrationskoordinator.

Hej på er!

Som ni fått information om, så byter Lunds universitet bank för löneutbetalningar, från Nordea till Swedbank i maj. Nedan följer sammanställd information som berör internationella medarbetare.

Registrering av utländskt konto

För att registrera ett utländskt bankkonto för löneutbetalning behöver medarbetaren personligen besöka ett bankkontor hos Swedbank eller Sparbankerna (till exempel Sparbanken Skåne, men inte Sparbanken Syd), bland annat med anledning av bankens identitetskontroll (fullmakt godtas inte av banken).  

SUS avtalsnummer

Ett så kallat SUS avtalsnummer behöver uppges, för att kontot ska kopplas till universitetets löneutbetalning. SUS avtalsnummer för Lunds universitet kommer att publiceras inom kort. LU inväntar just nu så kallat SUS avtalsnummer från Swedbank. Det innebär att det just nu inte är möjligt för medarbetare att gå till banken och registrera ett utländskt konto.

Medarbetare med samordningsnummer

Medarbetare som har samordningsnummer kan besöka något av Swedbanks eller Sparbankernas bankkontor (till exempel Sparbanken Skåne) och legitimera dig med vanlig ID-handling.

Det är viktigt att medarbetaren har med sig rätt handlingar till banken:

• Godkänt pass, eller nationell ID-handling utfärdad av ett land inom EU eller Schengen-samarbetet.
• Registerutdrag från Skatteverket som visar samordningsnumret.
• Enligt lag måste banken förstå hur medarbetaren vill använda sitt konto, därför är det bra om medarbetaren tar med till exempel anställningsavtal, lönebesked, eller kontoutdrag eller ekonomisk översikt från tidigare bank.

Banken kan behöva be om ytterligare underlag för att ansökan ska bli komplett. När banken har fått alla handlingar kommer de att kontakta medarbetaren för att berätta hur de går vidare.

Byte från samordningsnummer till personnummer

Vid nytt nummer, till exempel byte från samordningsnummer till personnummer, måste ny registrering alltid ske i Swedbanks kontoregister (eftersom matchning endast kan ske avseende befintliga nummer). 

Om medarbetaren har ett svenskt personnummer, svenskt bank-id och vill registrera ett svenskt bankkonto kan detta göras i Swedbanks kontoregister. 

Anmäl konto till kontoregister (swedbank.se)

Om medarbetaren inte har något konto registrerat

Om medarbetaren inte har registrerat något bankkonto för löneutbetalning men har en svensk postadress betalas lönen ut på en utbetalningsavi som kan lösas in online på Swedbanks kontoregister alternativt via ett butiksombud eller bankkontor hos Swedbank eller Sparbankerna (till exempel Sparbanken Skåne).

Om medarbetaren inte har en svensk postadress

Då Swedbank inte skickar ut utländska avier måste den som vill registrera ett utländskt bankkonto för löneutbetalning personligen besöka ett bankkontor hos Swedbank eller Sparbankerna (t ex Sparbanken Skåne, men inte Sparbanken Syd), bland annat med anledning av bankens identitetskontroll (fullmakt godtas inte av banken).  Gällande undantagsfall, personer som aldrig kommer att befinna sig i Sverige, kontakta din närmaste HR-funktion som därefter tar kontakt med sektionen Ekonomi.

Anmälan till Swedbanks kontoregister finns på engelska: Anmäl konto till kontoregister (swedbank.se)

HR-webben, Staff pages, Welcome guide och andra informationsytor som berörs kommer att uppdateras under april. Avseende utbetalning av löner och ersättningar t o m april måste anmälan av bankkonto ske hos Nordea som vanligt. Samtliga medarbetare på LU behöver registrera sitt konto innan den 6/4 hos Swedbank.

Vid eventuella frågor om bankbytet för löneutbetalningar, kontakta i första hand din lokala HR-funktion, annars kontakta sektionen HR via vårt ärendehanteringssystem, frågekategorin PA Lön.

Hälsningar Karin.

Halloj! Snabb blänkare: I morgondagens HR- nyhetsbrev kommer det att gå ut en enkät rörande behovet av migrationsrättsligt stöd på universitetet och kännedomen om det stöd som finns att tillgå. Var en pärla och fyll i enkäten, är du bussig, och peta lite på folk i din omgivning som har med internationella anställningar att göra, för att se till att de fyller i den också.

Fridens liljor!

Eder migrationskoordinator

Hej i vårsolen!

I och med de skärpta kraven för permanent uppehållstillstånd, som införlivades under sommaren 2021, är det många som ansöker om ställning som varaktigt bosatt (SVB) istället, då detta utgör en annan väg till permanent uppehållstillstånd. Den sökande kanske har i åtanke att det är lättare att uppfylla försörjningskraven för SVB; men detta är bara delvis rätt. Även om SVB- processen inte uttryckligen kräver 18 månaders anställning från beslutstillfället och är mer flexibel vad gäller försörjningskravet, så måste du fortfarande uppvisa “långsiktig” försörjningsförmåga. Här snackar vi inte några månaders försörjningsförmåga i form av anställning, utan betydligt mer än så (även om Migrationsverket besvärligt nog inte har specificerat begreppet ytterligare). Vidare kan du både räddas och dras ner av eventuella familjemedlemmars försörjningsförmåga, vilket inte sker i den “normala” vägen till permanent uppehållstillstånd.

Men det finns en annan aspekt av SVB som ska lyftas särskilt, och det är att den inte kommer med rätten till andrahandsyrkanden, på samma sätt som en vanlig ansökan om permanent uppehållstillstånd. När man ansöker om vanligt permanent uppehållstillstånd kan man anföra att Migrationsverket ska ta ställning till ens möjlighet att få ett nytt, tillfälligt, uppehållstillstånd i det fall man inte beviljas det permanenta. Även om man inte uttryckligen anför något sådant yrkande (vilket man bör, i min mening), så har Migrationsverket sagt att de kommer att utreda frågan ex officio inom ramen för en och samma ansökan. Detta innebär att även om du nekas permanent uppehållstillstånd så räddas din möjlighet att vara kvar och arbeta i landet, förutsatt att du fortsättningsvis är behörig till någon slags tillfälligt tillstånd. När det gäller SVB är det allt eller inget: antingen beviljas ansökan – GREAT- du får permanent uppehållstillstånd och nycklarna till kungariket, eller så nekas den och då sitter du med skägget i brevlådan. Detta särskilt då ditt tidigare uppehållstillstånd troligen har hunnit gå ut innan du får det beskedet, med tanke på Migrationsverkets handläggningstider. Och vid det här laget vet vi allihop att grunden för fortsatt vistelse och arbete är att man alltid, alltid, alltid måste ansöka om nytt tillstånd medan tidigare tillstånd gäller. Så, det är på sin plats att vara vaksam när det gäller frågan om SVB.

Vad innebär det här i praktiken då? I och med att SVB främst är en ansökan om en rättslig status (som också råkar komma med ett permanent uppehållstillstånd), så har vi hört från Migrationsverket att det inte finns något hinder mot att ansöka om SVB parallellt med att en annan ansökan om uppehållstillstånd handlas på verket. Därigenom kan man dra nytta av de eventuellt mer flexibla reglerna om försörjningskrav för SVB, samtidigt som man inte riskerar att bli kvitt eller dubbelt. Med en parallell ansökan om förlängt uppehållstillstånd (som har lämnats in medan det tidigare tillståndet fortfarande var giltigt!) säkrar man rätten att fortsättningsvis vistas och arbeta, även om ansökan om SVB nekas. Samtidigt är det på sin plats att man inte slentrianansöker om varken permanent uppehållstillstånd eller SVB för sakens skull; man bör ansöka om man har en realistisk bild av att man faktiskt uppfyller kraven.

Så till en annan fråga: jag har fått feedback från enheten på Migrationsverket som handlägger forskningstillstånd att de får in en hel del ansökningar om forskningstillstånd och mottagningsavtal, i ärenden där sådana inte ska finnas. Till exempel handlar det om doktorander (!) som felaktigt ansöker om forskningstillstånd eller utbytesdoktorander (som ska ha uppehållstillstånd för besök). Se Uppehållstillstånd för doktorander | HR-webben (lu.se). Många felaktiga ansökningar innebär längre väntetider på Migrationsverket, vilket vi verkligen vill undvika. Lokal HR bör se till att de migrationsrättsliga processerna upprätthålls på institutionsnivå.

Så där! Glädelig fredag!

Eder migrationskoordinator

Hej INLU! Det var ett tag sedan sist, men migrationsarbetet har fortsatt och varit aktivt som aldrig förr. Därav tänkte jag att det var dags för en liten uppdatering.

Det är många som undrar över hur mycket man tillåts vara utomlands på ett svenskt uppehållstillstånd, vilket jag förstår, för det här är ingen lätt materia. Generellt inom EU finns en regel som stadgar fri rörlighet inom unionen (och Schengen) i upp till 90 dagar över en 180- dagarsperiod. Detta kanske ni känner igen från era egna liv: man får som EU- medborgare vistas fritt i ett annat unionsland i upp till 90 dagar utan något som helst motkrav (mer än 90 dagar kräver försörjning och någon slags aktivitet så som studier eller jobb). 90- dagarsregeln finns även reflekterad i en rad andra sammanhang: om man kommer från tredjeland och är viseringsfri (t.ex. Kanada/ Japan/ Australien o.s.v.) så får man komma in och vistas i Schengen i upp till 90 dagar. Om man behöver visum (t.ex. Kina, Indien) så är maxgränsen för ett sådant visum (som huvudregel) 90 dagar. För vistelser över 90 dagar ska man, både som viseringsfri och viseringspliktig tredjelandsmedborgare, ha uppehållstillstånd. Allt fint så långt.

Denna fria rörlighet finns till en viss gräns avspeglad i våra medarbetares uppehållstillstånd. Även om du har ett svenskt uppehållstillstånd är det såklart möjligt att åka på semester, tjänsteresa och andra kortare utlandsresor inom Schengen, utan att behöva ansöka om andra visum/ tillstånd för sådan vistelse i övriga länder. Det är av den anledningen våra medarbetare kan ha Danmark som första inreseland när de landar på Kastrup, för att sedan ta sig till Lund på sitt svenska tillstånd. För det andra Schengenlandets del räcker det alltså att du har ett giltigt uppehållstillstånd för att kunna stanna där kortvarigt – upp till 90 dagar.

Det finns dock en knorr. För att få lov att behålla sitt svenska uppehållstillstånd krävs att förutsättningarna för att bevilja tillståndet finns kvar under hela dess giltighet (5b kap. 21 § utlänningslagen). Olika typer av uppehållstillstånd kommer med olika krav. Som ni vet kräver uppehållstillstånd för studier att man är antagen till heltidsstudier som kräver din närvaro i Sverige. Om man är borta i viss omfattning, som kan vara betydligt mindre än 90 dagar, så kan Migrationsverket tycka att detta tyder på att studierna inte kräver din närvaro i Sverige, varför förutsättningarna för att bevilja tillståndet inte längre är uppfyllda varpå de kan återkalla tillståndet. Detta gäller även om utlandsvistelsen har varit på grund av din tjänst, till exempel tjänsteresa. Alla typer av uppehållstillstånd, även arbetstillstånd och forskningstillstånd, har som grundtanke att de ska användas för vistelse i Sverige, varför innehavare av dessa ska vara försiktiga när det gäller att vara utanför Sverige i för stor utsträckning, oavsett om utlandsvistelsen sker i Schengen eller utanför unionen. Innehavare av permanenta uppehållstillstånd täcks dock av specialregler och kan vara utomlands i mycket större utsträckning (upp till två år om de meddelar Migrationsverket i tid).

“Så var går gränsen då?”, undrar ni. Ja, här blir det riktigt lurigt. Frågan är dels oreglerad i lag, dels saknas praxis från domstolarna. Som lax på löken har vi i detta sammanhang fått olika besked från olika grenar av Migrationsverket. Från forskningstillståndsenheten har beskedet kommit att så länge utlandsvistelsen sker inom ramen för din tjänst, så är det i regel OK och de kommer inte titta närmare på frågan om återkallelse. Från studerandetillståndsprocessen har vi dock mottagit rätt hårda besked som säger att en utlandsvistelse på “cirka fem veckor” är oproblematisk, men mer än så kan föranleda utredning om återkallelse, alternativt att tillstånd helt enkelt inte medges om det från början (t.ex. i den individuella studieplanen) framgår att du ska vara utomlands mer än så på grund av t.ex. fältstudier. Beskedet om fem veckor var oberoende av anledning till utlandsvistelsen och inbegrep även, till exempel, semester. När jag mottog detta besked påminde jag Migrationsverket vackert om att vissa av våra doktorander har en kollektivavtalsstadgad rätt till sju veckors semester; många har drygt sex veckors semester och alla har mer än fem. Rimligtvis ska det vara upp till var och en att bestämma var och hur man tillbringar sin semester, utan att tillståndet är i fara. Därutöver är vi starkt beroende av att kunna delta i internationella möten, experiment och fältstudier, varför det blir farligt att bakbinda vår arbetskraft på det sätt som beskedet från Migrationsverket gjorde gällande. Dessutom får det anses anmärkningsvärt med en så sträng tolkning av en fråga som Migrationsverket själva medger är helt oreglerad. Migrationsverket sa dock också att det blir en skönsmässig prövning från fall till fall och att de inte kunde uttala sig närmare om “exakt” var gränsen går. Detta borgar för viss flexibilitet, vilket är positivt, men jag upplever det ändå som mycket problematiskt för en internationell verksamhet att vi omfattas av osynliga regler för hur internationella vi får vara, men tills vidare får vi nog bara… blunda och hoppas på det bästa. Klart är i alla fall att upp till en månads utlandsvistelse per år ska vara helt oproblematisk. Även i bedömningen av våra medarbetares behörighet till permanent uppehållstillstånd görs en retroaktiv genomlysning av hur mycket medarbetaren har varit utomlands och även där godtas upp till en månads utlandsvistelse per år, oavsett anledning till vistelsen. Frågan om hur mycket man “får lov” att vara utomlands på ett svenskt tillstånd kommer bevakas löpande och jag återkommer om vi får klargörande besked.

Så till ett annat ämne: forskarbebisarna. Tyvärr har vi inte sett några politiska eller juridiska åtgärder gällande frågan och barn till våra forskare utvisas tyvärr fortfarande. En ljusglimt är att Centrum för Rättvisa driver ett ärende om frågan i Migrationsdomstolen i Malmö. Vi hoppas på klargörande praxis (i rätt riktning!) så snabbt som möjligt.

Slutligen: passkravet som införlivades under hösten har ställt till det för oss och gjort redan långa processer ännu längre och krångligare. Men! Regeringen verkar ha lyssnat och har nu gett Migrationsverket i uppdrag att se över hur viseringsfria personer lättare ska kunna uppvisa sitt pass i original. Viseringsfria personer ska kunna visa pass i original – Regeringen.se. En liten seger än så länge, men vi bevakar såklart frågan vidare!

Puh, långt som vanligt. Men en uppdatering var på sin plats!

Glad torsdag!

Eder migrationskoordinator

Hej INLU-nätverket!

Hoppas ni mår bra. Här kommer ett längre inlägg, kämpa med mig till slutet 😊

Jag vill börja med att rikta ett stort TACK till er. Nu har jag varit igång i min roll i snart ett år och det har varit ett fullspäckat första år och jag lär mig nya saker varje dag. Ni som är med i INLU-nätverket är så bra på att ge input när jag efterfrågar det och delar med er av viktiga erfarenheter kontinuerligt, vare sig det gäller statistik till Euraxess eller tankar om relocationtjänster. Min förhoppning är att detta nätverk ska fortsätta att vara starkt och erbjuda er relevanta aktiviteter, som hjälper er i det dagliga arbetet. Jag vill att ni ska veta att jag hör er allihop.

Med anledning av ovan, så vill jag dela med mig av en del aktiviteter som den input ni ger mynnar ut i.

I mars kommer jag träffa vicerektor Kristina Eneroth för att prata om frågor som berör internationalisering. I mötesinbjudan lyfter jag att arbetet med att rekrytera, introducera och välkomna internationell personal är en stor del av det dagliga arbetet för många medarbetare inom HR. En aspekt som HR-medarbetare och medarbetare på Externa Relationer brottas med att hantera, är den komplexa och föränderliga migrationslagstiftningen. Även vissa aspekter som är unika för hur Migrationsverket utför sitt uppdrag, så som de enorma handläggningstiderna, samt intern praxis som är oförutsägbar och ibland svår attförstå.Detta är problematik som i förlängningen kan påverka de strategiska målen som LU har gällande internationalisering.

Syftet med mötet är att se hur jag i min roll kan samverka med det arbete som görs inom ramen för det Internationella rådet, samt ge en bild av hur det operativa arbetet ser ut kring frågor som rör internationella medarbetare.

Under våren kommer Erik Kvist och jag att besöka ett LUHR-möte. LUHR är ett forum där representanter från Sektionen HR och utsedda HR-funktioner från fakulteter/motsvarande, kontinuerligt träffas för att diskutera och lyfta viktiga HR-relaterade frågor. Erik och jag kommer att informera och tydliggöra vikten av framförhållning gällande rekrytering av internationell personal, vad följderna kan bli om detta inte följs samt ett medskick till de som deltar – Att de kan fundera på i vilka ytterligare forum som detta kan vara relevant att ta upp i respektive verksamhet. Vi vill att dessa frågor kommer på agendan i flera olika forum. 

I veckan blev jag intervjuad av Skatteverket. De genomför just nu ett fokusarbete gällande internationell arbetskraft och i detta möte frågade de främst om ansökan om SINK-samt A-skatt. Jag framförde en del annat som vi brottas med här på LU – långa handläggningstider för ansökan om personnummer och önskemål om en ”internationell expertfunktion” på Skatteverket, som VERKLIGEN hade underlättat många gånger.

Vi berörde också propositionen som innehåller förslag som syftar till att stärka systemet med samordningsnummer, där det föreslås att bestämmelser om samordningsnummer regleras i en ny lag, Lagen om samordningsnummer, och att Skatteverket tar över ansvaret för bl.a. identitetskontroller vid tilldelning av samordningsnummer. Här kan du läsa mer: Stärkt system för samordningsnummer – Regeringen.se

Om det finns ett område / fråga som du önskar att vi tar upp i kommande INLU-möte, skriv till mig!

Hälsningar Karin.

Hej vänner!

Intresset för permanent uppehållstillstånd bland våra medarbetare är otroligt stort. Samtidigt är regelverket inte helt lätt att parera och universitetet har en smått oklar roll när det kommer till stöttning i individärenden, då det finns ett starkt personligt intresse för individen att få permanent uppehållstillstånd, samtidigt som man som arbetstagare är precis lika anställningsbar på ett tillfälligt tillstånd som man är på ett permanent dito.

Migrationsverkets handläggningstider är, som vi vet, katastrofalt långa. Därav händer det inte sällan att villkoren för en medarbetares anställning hinner ändras under tiden som ärendet om permanent uppehållstillstånd handläggs. Ofta rör det en medarbetare som hinner få fast tjänst under handläggningen av ett ärende där hen ursprungligen endast hade en tidsbegränsad tjänst till stöd för sin ansökan. Jag har kopplats in i flera ärenden där individen inte har meddelat Migrationsverket en sådan förbättring av sin anställning, varpå Migrationsverket avslår ansökan om PUT på grund av att sökanden – av vad som framgår i ansökan – inte har uppfyllt försörjningskravet. Detta är alltså helt onödigt och hade kunnat undvikas genom en enkel komplettering och att kontakt tas med handläggaren/ registrator vid Migrationsverket.

Det åligger individen att uppdatera Migrationsverket om dessa typer av utvecklingar. I det fall man har ansökt om PUT själv har LU ingen fullmakt och därav ingen rätt att företräda individen gentemot en annan part. Men det kan vara bra för HR att tänka på att individen kan gynnas avsevärt om hen uppdaterar Migrationsverket i det fall hen får fast tjänst. Lokal information om detta, där det är relevant, hade varit toppen. Ett litet utskick så här i början av veckan!

/ Eder migrationskoordinator

Hej vänner!

Migrationsverket har nu kommit ut med mer information om hur man som ukrainare ska gå tillväga för att förlänga sitt uppehållstillstånd under massflyktsdirektivet. Sökanden hänvisas till en e-tjänst som kommer att vara öppen från och med den 1 februari till och med den 4 mars 2023. Det är mycket viktigt att man söker om förlängning under denna tid och inte ansöker för sent. Om man inte ansöker om förlängt uppehållstillstånd i tid måste man ansöka om skydd, boende och ekonomiskt stöd på nytt. Dessutom upphör rätten att arbeta efter utgången av det första uppehållstillståndet i ett sådant läge och man får inte arbeta i väntan på sitt nya tillstånd. För mer information, se: Förlänga uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet – Migrationsverket

Eder migrationskoordinator

Hej på er och gott nytt 2023!

Hoppas ni haft en god jul och ett fint nyår.

Ett nytt år betyder att en sammanfattning och sammanställning av föregående år görs. Euraxess samlar som bekant in statistik varje halvår och nu är det dags igen. Om du är ny i detta sammanhang eller behöver en uppfräschning av vad detta innebär, så kommer en förklaring nedan. Här finns länk till formuläret – viktigt att vi alla hjälps åt att fylla i denna enkät, tack på förhand!

EURAXESS är ett europeiskt nätverk under EU-kommissionen och har som syfte att underlätta forskarmobilitet, främja karriärutveckling för forskare, upplysa forskare om deras rättigheter samt synliggöra lediga forskartjänster inom Europa. Det finns runt 600 EURAXESS-center i över 40 länder. Läs gärna mer om EURAXESS på den svenska portalen www.euraxess.se och på den gemensamma europeiska portalen https://euraxess.ec.europa.eu

Två gånger om året ber EURAXESS oss att skicka in statistik över antalet frågor som internationella forskare ställer på de olika universiteten. Resultatet använder de för att föra upp olika frågor på politisk nivå i Bryssel. Vi använder oss också av resultatet här på Lunds universitet för att fortsätta utveckla den service och det stöd vi ger till internationella forskare och till er ute i verksamheterna.

Den 14 februari, så anordnar Lunds universitet och Lund International Citizen Hub en gemensam aktivitet, där vi bjuder in Försäkringskassan. Seminariet kommer vara på engelska och syftet är att tydliggöra hur Försäkringskassans service ser ut, något som varit efterfrågat att få mer information om. Målgruppen är internationella medarbetare på LU, HR-personal på LU samt LICH:s målgrupp. Seminariet kommer att vara ett hybrid-event, så antingen finns möjlighet att delta live på Stora Algatan 4 i sal 128 som rymmer 70 personer eller via Teams. Informationen som ges kommer vara generell och föreläsaren har inte möjlighet att vara behjälplig kring personliga ärenden. Anmälan och mer information nedan, sprid gärna till internationella medarbetare!

How does Sweden’s social insurance agency work | International Citizen Hub Lund

Det händer mycket på Lund International Citizen Hub nu i början av året, bland annat startar deras Kick Start Programme. Detta är en jättefin möjlighet för internationella medarbetares medföljande att lära sig mer om hur den svenska arbetsmarknaden fungerar. Läs mer här https://internationalcitizenhub.com/career/kick-start-program

Hälsningar Karin.

Hej på er!

Vintern har nu kommit till Skåne och vi kan njuta av ett vackert snövitt landskap.

Under våren 2023, så kommer en upphandling att genomföras avseende relocationtjänster på Lunds universitet. Just nu är företaget Alfa Quality Moving upphandlade. I det befintliga avtalet ingår tjänster inom exempelvis: information om bostadsmarknaden, regional & lokal orientering, information och beskrivning kring relevanta myndigheter, information om immigration, ekonomi och levnadskostnadsberäkningar.

För att se vilka paket och enskilda tjänster som finns idag och vad de kostar, gå in i LUPIN (Proceedo), under fliken ”Avtal” och sök på ”Relocation”.

Inför kommande uppföljning, så önskar jag att få in information kring hur tjänsterna upplevs och om det eventuellt är något som saknas. Fyll i denna enkät, så kommer jag att beakta dina svar i kommande uppföljning.

Inom ramen för delprojekt 6 inom HR Excellence, där min kollega Ellen Karlsson varit projektledare, var fokus på introduktion och mottagande för internationella medarbetare. Sedan en tid tillbaka, är sidor kopplade till dessa ämnen på HR-webben och Staff Pages uppdaterade:

• Introduktionsprocessen samt checklistan för introduktion återfinns på HR-webben. Jenny Palmgren på sektionen HR är sakkunnig för introduktionsprocessen och ansvarar för sidorna.
• Mottagandeprocessen är uppdaterad. Jag är sakkunnig för mottagandeprocessen och ansvarar för att dessa sidor är uppdaterade.
• Welcome guide har ersatt Getting settled guide och finns både som PDF och går även att beställa som fysisk broschyr via Mediatryck. Beställ gärna i samband med introduktion av internationalla medarbetare. Du hittar den på Staff pages , på lunduniversity.lu.se och den kommer också finnas på sidan för mottagande inom kort också. Jag är ansvarig för att Welcome guiden är uppdaterad.

Vintriga hälsningar Karin.