Hej verksamheten!
Hoppas ni har njutit av en fin sommarledighet och fortsätter att njuta av detta otroliga sensommarväder! Höstterminen är igång och med det även vissa migrationsuppdateringar:
- En journalist vid namn Johan Frisk har tagit kontakt med mig för att förhöra sig om migrationsrelaterade hinder för akademin. Han är engagerad i frågorna och har specifikt bett att få höra från sökanden som själva har drabbats av Migrationsverkets långa handläggningstider. Jag skickade hans kontaktuppgifter till ~6 personer som jag vet har haft problem med detta, men tyvärr hörde ingen av sig till Johan, rörande just frågan om de långa handläggningstiderna (en tog kontakt med honom för att prata om forskarbebisproblematik, vilket var mycket bra). Jag vet att hundratals av våra anställda har brottats med de långa handläggningstiderna och när nu chansen ges att uppmärksamma frågan i media, så vill jag inte att vi försitter den. Så! Om du vet att någon på din arbetsplats har kämpat mycket med långa handläggningstider på Migrationsverket, uppmana dem då för allt smör i Småland att ta kontakt med Johan johan.frisk@reportageborsen.se alternativt 072-734 98 85! Helst så snart som möjligt eftersom Johan redan har väntat på att folk ska höra av sig.
- I diverse olika sammanhang har man hört om kravet på att en person med arbetstillstånd måste ha vistats i Sverige i minst 44 av 48 månader för att kunna få permanent uppehållstillstånd. Samtidigt kunde yours truly aldrig hitta någon reglering av detta i lag eller förordning. Så jag förhörde mig med en duktig beslutsfattare i arbetstillståndsprocessen på Migrationsverket, som svarade detta:
I 2 kap. 7 §§ utlänningslagen anges att ett arbetstillstånd är ett tillstånd att arbeta i Sverige. Ett grundläggande krav för att beviljas arbetstillstånd är därmed att personen har för avsikt att arbeta i Sverige.
Kravet på 44-månaders arbete för att få permanent uppehållstillstånd är en tolkning som Migrationsverket har gjort av Migrationsöverdomstolens dom MIG 2019:16. I domen anges att det inte är tillräckligt att man i formell mening uppfyller kravet på 4-års tillstånd utan man ska även ha fått tillräckligt stark anknytning till den svenska arbetsmarknaden för att kunna beviljas permanent uppehållstillstånd (se även RS/005/2020). I bedömningen beaktas även att en utlänning har fyra månader på sig att påbörja anställningen i Sverige. Med tanke på syftet med regelverket om arbetstillstånd, nämligen att arbetet ska utföras i Sverige, är det därmed en rimlig utgångspunkt att arbetet under dessa 44 månader också ska ha utförts i Sverige.
Vad gäller kravet på att arbetet ska ha utförts i Sverige så anges det dessutom i prop. 2013/14:213, s. 27 ff. att längre vistelser utanför Sverige bör påverka bedömningen om permanent uppehållstillstånd bör ges. Regeringen anger dessutom som förklaring till den förlängda kvalificeringstiden för permanent uppehållstillstånd från fem till sju år, att utlänningen får ökade möjligheter att ”röra sig mellan Sverige och ett eller flera länder”, vilket förstärker uppfattningen att utlandsvistelser ska kunna påverka möjligheten att få permanent uppehållstillstånd. Till skillnad från tidsbegränsade tillstånd finns det dessutom en regel (se 7 kap. 7 § UtL) om att permanent uppehållstillstånd ska återkallas för personer som inte anses bosatta i Sverige pga ex. långa utlandsvistelser.
Även om frågan avsåg “vistelse” i Sverige och ovanstående svar utgår ifrån “arbete” i Sverige, får vi med detta förstå att 44- månadersregeln gäller. Svaret utgick ifrån arbetstillståndsprocessen, men vi kan nog förutsätta att liknande resonemang finns för folk som vill ha permanent uppehållstillstånd för studier eller forskning. I sammanhanget kan det dock vara värt att notera att ställning som varaktigt bosatt har andra regler för hur mycket du får lov att vara utomlands (max totalt 10 månader under kvalificeringsperioden och max 6 månader i följd för enskild vistelse), se 5a kap. 1 § sista stycket utlänningslagen.
Något att bita i, så här i början av terminen!
Allt gott!
Eder migrationskoordinator