INLU-bloggen

Hej vänner!

Justitiedepartementet har nyligen släppt en proposition med titeln “Förbättrade levnadsvillkor för utlänningar med tillfälligt skydd”. Eftersom utbrottet av kriget i Ukraina var den första gången som EU-direktivet om tillfälligt skydd aktiverades handlar alltså denna proposition, i nuläget i alla fall, uteslutande om ukrainare som är här under massflyktsdirektivet. Propositionen föreslår en mängd lättnader och förbättringar för dessa personer, exempelvis att det ska bli lättare för dem att folkbokföra sig. Men för vår del är det också högst relevant att propositionen föreslår att en helt ny typ av uppehålls- och arbetstillstånd för denna grupp ska kunna sökas och beviljas inifrån landet – ett uppehållstillstånd “efter tillfälligt skydd”. Tillståndstypen ska kombineras med ett arbetstillstånd. På så sätt kommer ukrainare under massflyktsdirektivet kunna vara kvar och arbeta vidare i Sverige efter massflyktsdirektivets utgång i mars 2025, utan att behöva lämna landet för att sköta sin migrationsprocess därifrån.

Med detta sagt finns det fortfarande en del frågetecken som ska stakas ut. Det är jättebra att denna uppehållstillståndstyp instiftas, men kommer den kunna ligga till grund för permanent uppehållstillstånd? (Min nuvarande och högst hastigt formulerade analys är: troligen inte. Men vi får se). Kommer man kunna göra ett statusbyte från denna uppehållstillståndstyp till andra typer av uppehållstillstånd inifrån landet, eller kommer den nya tillståndsgrunden effektivt innebära en migrationsrättslig återvändsgränd? Detta är frågor som vi får bevaka allteftersom.

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1a november 2024. Ni kan läsa mer om propositionen här: Förbättrade levnadsvillkor för utlänningar med tillfälligt skydd – Regeringen.se

Med önskan om en alldeles utomordentligt trevlig helg,

Eder migrationskoordinator.

Hej vänner!

Det är många som frågar om vilken information vi behöver för att veta att någon har rätt att arbeta/ vistas här; d.v.s. vad som är tillräckliga åtgärder för att vi ska anses ha uppfyllt våra kontrollskyldigheter i rekryteringsförfaranden. I detta sammanhang är det många som tror att uppvisandet av ett uppehållskort är centralt, vilket oftast tyvärr inte räcker. Ett uppehållskort är bara ett bevis på att man har fått ett uppehållstillstånd, det är inte själva beslutet om uppehållstillstånd. Vidare framgår sällan all information vi behöver av själva uppehållskortet. Även om kortet ofta innehåller en markering om att man får lov att arbeta, så är detta inte alltid nog. Det kan vara så att man har ett arbetstillstånd som är knutet till en viss arbetsgivare och ett visst yrke, utan att det är rätt arbetsgivare eller yrke i förhållande till tjänsten vid LU!

Därav ska ni, som regel, se till att få hela pappersbeslutet som stadgar bedömningen av utlänningens rätt till uppehållstillstånd och huruvida personen överhuvudtaget har rätt att arbeta och om det eventuellt finns inskränkningar därom. Det räcker inte med endast förstasidan, hela beslutet behövs. Då detta dokument är helt avgörande för utlänningens vistelse i Sverige, ska de kunna prestera detta dokument. Om de, av oklar anledning, inte skulle ha dokumentet kan de begära ut det mycket snabbt och lätt via Migrationsverket.

Det finns några situationer där man har rätt att påbörja sitt arbete innan man har fått ett formellt beslut, t.ex. om man är medborgare i Schweiz eller är familjemedlem till EES-medborgare. I dessa (något speciella) fall är det bara att höra av sig till mig för en avstämning om vi kan anställa vederbörande eller inte. Vad gäller britter som är här under utträdesavtalet mellan Storbritannien och EU (Brexit, artikel 50), samt ukrainare som är här under massflyktsdirektivet, innehåller deras uppehållskort generellt så specifik information att vi kan anställa dem efter att de uppvisar adekvat kort. Vid minsta tveksamhet, hör av er!

Vad gäller EU/EES-medborgare så vet vi ju att de inte behöver uppehållstillstånd för att arbeta. Men de behöver åtminstone visa att de har rätt medborgarskap för att undantas dessa krav. Därav behöver ni be om att få se pass för dessa personer inför anställning.

När vi ändå avhandlar ämnet om ”due diligence”, så kan jag också passa på att nämna att jag tyvärr, med jämna mellanrum, nås av information om att någon duktig person har tagit kontakt med Migrationsverkets kundtjänst, som har gett helt fel svar. I detta sammanhang kan det vara bra att känna till att frågor om forskare och studenter generellt faller under speciallagstiftning i förhållande till ”vanligare” uppehållstillstånd och det verkar helt enkelt som att kundtjänsten inte riktigt har koll på detta. Och tyvärr verkar det finnas en viss kultur vid sagda kundtjänst att då chansa och säga något som kan vara fel, i stället för att säga att man inte vet. Återigen, det är bara att hojta till mig om man är osäker på någonting, så ska jag se till att vägleda rätt.

Eder Migrationskoordinator

Hej på er!

Jag fick för ett tag sedan en fråga kring vilken funktion denna blankett till Skatteverket fyller (Intyg till Skatteverket, som bilaga vid rekvisition av samordningsnummer).

När blanketten skapades, så fanns en tydlig funktion, exempelvis information kring kontaktperson på LU. Men efterhand som Skatteverkets blanketter har uppdaterats och utvecklats, så fyller denna blankett inte längre något syfte. Så detta var ett kort inlägg med information om att det finns en mindre blankett att ta hänsyn till och det måste väl ändå ses som en positiv nyhet? 🙂

Varma hälsningar,

Karin.

Hej i vårsolen!

Lunds universitet har fått besked från Swedbank om att det numera går att registrera bankkonto för löneutbetalning på Sparbanken Skånes kontor. Beroende på aktuell belastning hos Sparbanken Skåne kan det dock krävas att man bokar tid. Anställda bör därför kontakta Sparbanken Skåne inför besöket. När det gäller möjligheten att registrera konto för löneutbetalning på andra sparbanker behöver den anställda säkerställa att det är ett bankkontor som ingår i Swedbank alternativt Sparbankernas samarbetsavtal. Medarbetarwebbens sida om löneutbetalning är uppdaterad (Staff pages uppdateras inom kort) med informationen ovan samt länk där man kan söka fram vilka bankkontor som ingår i Swedbank alternativt Sparbankernas samarbetsavtal. Läs mer här.

Sektionen Ekonomi registrerar nu utländska bankkonton i Primula för utbetalning av lön, ersättning och arvoden. Det innebär att utbetalningarna betalas ut med ordinarie löneutbetalning (det vill säga utbetalningen sker på löneutbetalningsdagen) i stället för som tidigare via en senare manuell utbetalning. Läs mer på HR-webben.

Vänliga hälsningar,

Karin.

Hej vänner!

Vi har mottagit väldigt goda nyheter rörande åtgärder som syftar till att mildra effekterna av passkravet som införlivades under hösten 2022. Under sommaren 2024 genomför Migrationsverket nämligen en pilot där viseringsfria studenter (inklusive doktorander) och arbetstagare från 23 länder får möjlighet att kontrollera sina pass utan att besöka svenska ambassaden. Erbjudandet om att göra en digital passkontroll kommer att skickas ut till viseringsfria personer som gör en webbansökan om arbetstillstånd eller uppehållstillstånd för studier (som det får förstås, troligen även uppehållstillstånd för forskning). I samband med att den nya tjänsten lanseras i slutet av maj kommer erbjudandet även att skickas till personer som har ansökt tidigare under 2024, men ännu inte besökt ambassaden för att visa upp sina pass personligen. I skrivande stund är det oklart om Migrationsverket ändå ska genomföra mobila passkontroller så som har gjorts tidigare somrar. Mer information om detta kommer att publiceras på migrationsverket.se i slutet av maj.

Innehavare av pass från följande länder kommer att kunna verifiera sina pass och därmed sin identitet digitalt och alltså slippa uppsöka diplomatisk beskickning med migrationssektion:

USA, Kanada, Brasilien, Mexiko, Australien, Storbritannien, Nya Zeeland, Hong Kong, Taiwan, Japan, Sydkorea, Chile, Singapore, Malaysia, Nordmakedonien, Georgien, Ukraina, Argentina, Colombia, Peru, Albanien, Serbien och Bosnien & Hercegovina.

För mer information kring den digitala passverifieringen, se: Arbetstagare och studenter kan visa pass för Migrationsverket i mobiltelefonen – Migrationsverket

Soliga hälsningar från eder migrationskoordinator!

Hej vänner!

Massflyktsdirektivet har förlängts till mars 2025. Det innebär att direktivet nu är inne på sitt tredje och sista år, utan möjlighet till vidare förlängning. “Vad innebär detta då för alla ukrainare som är här?”, undrar nog alla i branschen. Och tyvärr är denna fråga fortfarande höljd i dunkel. Det vi vet är att ukrainarna som är här under massflyktsdirektivet tyvärr, enligt rådande regelverk, inte tillåts att byta tillståndsgrund inifrån landet överhuvudtaget. Undantaget är att de nu kan ansöka om asyl och få deras anspråk härom utredda (tidigare inhiberades alla asylärenden rörande Ukraina). Vidare har regeringen meddelat att den undersöker frågan och kommer att kontakta alla ukrainare som har uppehållstillstånd på massflyktsdirektivet om vad de kan/bör/ska göra inför utgången av direktivet i början av mars 2025. Fram till dess har alla ukrainare som kan uppvisa tillstånd under sagda direktiv rätt att arbeta fritt i Sverige. Det finns inga begränsningar vad gäller anställningsform, yrke, arbetstid, lön o.s.v..

För mer information, se Frågor och svar om mass­flykts­di­rek­tivet för dig från Ukraina – Migrationsverket

Fortsatt is i magen, alltså.

Eder migrationskoordinator

Halloj vänner!

Det verkar som om undertecknad tog med Umeå-klimatet till Skåne… Ber om ursäkt för det!

När jag och Louise hade möte med Migrationsverket för två veckor sedan hade beslutsfattargruppen i Umeå ett medskick till oss på LU. Tydligen har de sett att vi har en tendens att ange exakta slutdatum för anställningen i våra doktoranders anställningsintyg, när de ansöker om uppehållstillstånd för doktorandstudier för första gången. Detta är mindre bra, eftersom Migrationsverket då binds till att bara utfärda tillstånd till och med detta datum, vilket i sin tur kan medföra kortare tillstånd än fyra år, i det fall handläggningen har dragit ut på tiden. Om vi istället formulerar oss i stil med “anställningen beräknas pågå i minst fyra år” (vilket också är i linje med existerande mall mall_anstallningsintyg_doktorander_230515.doc (live.com)), så kan Migrationsverket ge tillstånd för fyra år från och med beslutsdatum, även om handläggningen blir något fördröjd och startdatum måste justeras.

OBS: ovanstående gäller specifikt för förstagångsansökningar. När det kommer till förlängningsansökningar måste exakt slutdatum framgå!

Fridens liljor,

Eder Migrationskoordinator

Hej på er!

I samband med att nya lagen om samordningsnummer kom förra året, etablerade jag ett samarbete med medarbetare på Skatteverket. Det är en viktig relation, där LU får insyn i Skatteverkets arbete och en möjlighet att påverka. Förra veckan blev jag kontaktad av en medarbetare som arbetar med utveckling kring arbetet med ansökan om SINK, samordningsnummer och personnummer. Nu önskar de information om hur vi upplever dessa processer. Enkäten och mer information hittar du här, ta chansen att påverka!

Som Erik nämnde i förra inlägget, så var vi på en konferens med Euraxess-nätverket förra veckan. Där fick vi information om att en ny sida på Euraxess hemsida har upprättats, som riktar sig till stipendiater, kring deras villkor etc. Sidan är på engelska och är ett bra komplement i introduktionen av stipendiater. Du hittar sidan här.

Ha en fortsatt fin vecka!

Mvh Karin.

Hej från ett strålande soligt Umeå där älven fortfarande är frusen och marken täckt av snö!

Jag och Karin har varit på Euraxess-konferens i veckan. Det har varit fina, intressanta och givande dagar där jag har rapporterat från Samverkansgruppen mellan SUHF och Migrationsverket och vi har hört spännande föredrag om de enorma investeringar, möjligheter och utmaningar som väntas i Norrland. Över de kommande 10-20 åren väntas 1000- 1500 miljarder (!!!) kronor investeras i Norrland. Och det behövs arbetskraft så det bara skriker om det. Jag stannade också kvar en extra dag för att tillsammans med min eminenta ER-kollega Louise ha möte med Migrationsverket.

Det var egentligen en liten passus. Det jag egentligen ville kommunicera var att jag har varit i kontakt med Åklagarmyndigheten rörande de fall där vi – ve och fasa – upptäcker att vi har någon olovligen anställd. Typexemplet är att arbetstagaren har missat att ansöka om förlängt tillstånd i tid och HR inte har snappat upp att tidigare tillstånd löpt ut. I dessa fall har jag fått intrycket att HR gärna vill lägga in tjänstledighet på vederbörande, snarare än att regelrätt avskilja personen helt från anställningen. Min fråga till Åklagarmyndigheten var om detta är en fullgod åtgärd, eller om vi måste formellt avskilja personen från sin anställning. Kammaråklagaren som återkopplade sa att man inte kan vara säker på att en tjänstledighet är en fullgod åtgärd i detta sammanhang, eftersom anställningsbegreppet är så centralt i 20 kap. 5 § utlänningslagen som stadgar arbetsgivarens straffansvar. Och fastän någon må vara tjänstledig, så har man kvar sin anställning, vilket man inte får utan rätt tillstånd.

Alltså: i det fall vi upptäcker att vi har olovlig arbetskraft så måste vi omedelbart avskilja dem från sin tjänst. Det kan vi göra med stöd av Arbetsdomstolens avgörande i AD 1979:90. Det räcker inte med tjänstledighet, vilket jag kan tänka mig får bäring på utlysningsförfarandet o.s.v. vid återanställningen av samma person – ytterligare ett skäl till varför vi ska ha järnkoll på dessa typer av ärenden och se till att vi, alla institutioner, fakulteter och övriga arbetsställen inom universitetet, ska ha rigorösa rutiner för att se till att förlängningar alltid söks i tid och att vi aldrig har olovlig arbetskraft.

Trevlig helg från eder migrationskoordinator!

Hej vänner!

Dagens inlägg handlar inte om någon ny uppdatering, utan om en påminnelse om vad som gäller. Den senaste tiden har jag mottagit en del mail som lyder i stil med ”för att slippa åka utomlands sökte X om arbetstillstånd istället för uppehållstillstånd för forskning” eller ”X sökte uppehållstillstånd för forskning istället för arbetstillstånd eftersom den processen inte har samma krav på utlysning” o.s.v.. Och då blir migrationskoordinatorn något förargad. Aktivitet avgör tillståndstyp. Härom finns det liksom inget egentligt val: om du ska forska ska du ha uppehållstillstånd för forskning, om du ska arbeta mestadels med ”vanligt” arbete (inte självständig forskning) så ska du ha arbetstillstånd. Punkt. Vi shoppar inte tillståndstyp utifrån bekvämlighet. Likaså innebär detta att vi först och främst måste ha en bestämd idé om vilken aktivitet vederbörande ska ägna sig åt för att vi i ett andra led ska kunna vidta rätt åtgärder migrationsmässigt. Om man ansöker om fel tillstånd för att man vill göra det lätt för sig i stunden, kan detta få långtgående konsekvenser i framtiden, exempelvis vid en ansökan om permanent uppehållstillstånd.

I detta sammanhang kan jag tänka mig att jobbsökartillstånden (after studies/ research- permits) ställer till med något av en tankevurpa, eftersom man även får lov att arbeta på dem. Men dessa kräver att vederbörande har en intention att söka arbete, vilket innebär att de inte blir aktuella om sökanden står inför en längre anställning. Vid kortare anställningar (upp till ~6 månader) kan situationen uppstå där det finns ett legitimt val mellan ett jobbsökartillstånd och ett arbetstillstånd eller forskningstillstånd, och då finns det lite olika aspekter (för- och nackdelar) att väga in. Vi har skrivit om detta här: https://www.staff.lu.se/employment/migration och här: https://www.hr-webben.lu.se/internationell-personal/migrationsfragor/medborgare-fran-tredje-land. Vid minsta tveksamhet, hojta.

På temat ”tillståndstyper” vill jag också passa på att påminna om att olika tillståndstyper kommer med olika krav och villkor. Migrationsverket ändrade för ca ett år sedan sin praxis om utlandsvistelser på ett svenskt studietillstånd, i en mer liberal riktning. Ändringen innebär att om studierna i Sverige kräver det, kan man vistas förhållandevis länge utomlands, för fältarbete o.s.v., utan att riskera att det svenska studietillståndet dras in. På förekommen anledning måste jag påminna om att denna liberalisering gäller just bara för uppehållstillstånd för studier. Vi bor i en region som i all väsentlighet är nära integrerad med Köpenhamnsregionen och det kan vara frestande att slå ner bopålarna i Danmark för att testa på livet på andra sidan sundet. Men Danmark är trots allt ett annat land och om man tror att man som innehavare av ett svenskt permanent uppehållstillstånd (till exempel) kan gå och bosätta sig i Danmark utan att riskera sitt svenska tillstånd, så tänker man fel. Bosättning utomlands, inklusive kära Danmark, på ett permanent uppehållstillstånd kommer med en konkret och överhängande risk att Migrationsverket drar in tillståndet. Nu kanske det är någon duktigpelle som minns rättsfallet MIG 2020:17 https://lagen.nu/dom/mig/2020:17 och tänker ”men öppnade Migrationsöverdomstolen inte för att arbete i landet Sverige var tillräckligt för att utfärda tillstånd, även om man har sin dygnsvila i Danmark?”. Och då svarar undertecknad ”Jo, i de fall som avses i 5 kap. 10 § utlänningslagen. Inte för permanent uppehållstillstånd”. I vanlig ordning gäller det att hålla tungan rätt i mun och beakta alla specialbestämmelser. Dessutom ska vi i regel inte ha arbetskraft anställd utomlands, av en massa andra anledningar (arbetsmiljö, försäkringar, statsrätten o.s.v. o.s.v.). 

Med önskan om en bra start på arbetsveckan!

Eder Migrationskoordinator