INLU-bloggen

I måndags kom det ett glädjande besked, nämligen att regeringen gör en myndighetsövergripande satsning för att attrahera och behålla internationell spetskompetens. 85 miljoner kronor kommer satsas de kommande 3 åren och nätverket  Euraxess, som både Erik och jag är högst aktiva i, har fått vara med i de förberedande dialogerna.

Bland annat kan man läsa:

“Uppdraget syftar också till att säkerställa att den arbetskraft som kommer till Sverige, inklusive medföljande familjer, snabbt kommer in i samhället så att de väljer att etablera sig i landet. Även forskare och studenter omfattas.”

Denna satsning sätter vi höga förhoppningar till, och hoppas att detta som nämns blir verklighet: ”idag saknas en tydlig samordning av myndigheternas olika processer”.

Här kan du läsa pressmeddelandet i sin helhet:

Myndighetsövergripande satsning för att attrahera och behålla internationell kompetens – Regeringen.se

Hälsningar Karin.

Hej vänner!

Här kommer ett gemensamt inlägg från oss, där Erik inleder med migrationsuppdatering och Karin fortsätter med information om forskarskatt.

Efter år av frustration och känslan av att tala för döva öron, kom till slut SOU:n om nya regler för arbetskraftsinvandring med mera för två veckor sedan (här finns den i sin helhet). Det är en rätt maffig bibba på över 400 sidor där en särskild utredare har analyserat hur ett nytt och effektivt system för arbetsmarknadsprövning kan utformas. I detta ingår diverse frågor om migrationsprocessen för tredjelandsmedborgare, även de som inte får ”rena” arbetstillstånd, utan exempelvis uppehållstillstånd för studier, forskning, anknytning mm. Och TILL VÅR GLÄDJE föreslår utredaren att en rad ändringar, som i mångt och mycket är det vi har skrikit på barrikaderna om i åratal. Allt för att göra det lättare att attrahera och behålla högkvalificerad kompetens. Ändringarna inbegriper:

• Att barn till forskare ska kunna söka och beviljas uppehållstillstånd inifrån landet.
• Att man ska kunna gå från ett jobbsökartillstånd tillbaka till ett ”akademiskt” tillstånd för studier eller forskning inifrån landet. (i praktiken kan detta exempelvis innebära en nödvändig brygga mellan mastersstudier och doktorandstudier, eller mellan doktorandstudier och forskning)
• Att lönetröskeln som föreslås införas för arbetstillstånd inte ska gälla de som har UT för att söka arbete, för studier eller för forskning.

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juni 2025 och ska föregås av gedigna remissrundor. Svensk lagstiftning fäster generellt stor vikt vid förarbetena, så även om detta bara är förslag än så länge, så finns det goda skäl till optimism. Vi ska också se till att analysera dessa förslag i grunden, så att de inte får oanade och onödiga negativa följder (typ: jättebra att barn till forskare föreslås kunna få uppehållstillstånd inifrån landet, men övriga familjemedlemmar då? Varför inte tillåta ett statusbyte mellan studietillstånd till att bli familjemedlem till en forskare?). Remissvaret från LU:s sida kommer att beredas formellt av Sektionen HR, men undertecknad från Externa Relationer kommer att vara delaktig i utformandet.

Överlag tycker jag att det är medvind i migrationsseglen nu! Ovanstående förslag kommer att underlätta mycket för vår verksamhet och våra internationella kollegor. Jag får intrycket av att nuvarande regering lyssnar på våra behov och att viljan att attrahera och behålla kompetens står högt på agendan. Därtill har Migrationsöverdomstolen nyligen öppnat för en lättnad av försörjningskravet för permanent uppehållstillstånd, som jag har skrivit om här. Good news all around! 

I måndags deltog vi på ett möte tillsammans med Finansdepartementet, som önskade prata med oss om reglerna kring expertskatt (det vi känner som forskarskatt). Anledningen till att de ville prata med oss, är på grund av att LU är ett av de lärosäten som har rekryterat flest utländska forskare de senaste åren samt att vi har lämnat remissvar kring tidigare ändringar av expertskattereglerna. Under mötet diskuterade vi bland annat problem och möjligheter vid rekrytering av utländska kvalificerade forskare, möjliga praktiska erfarenheter av expertskattereglerna och eventuella förslag om hur reglerna kan förbättras.

Det blev ett gott utbyte av information kring expertskatten, vilken vi har förstått kan vara svår att navigera kring. Här kommer några punkter för att förhoppningsvis förtydliga något:

• Ett vanligt missförstånd är att reglerna bara skulle vara till för professorer, vilket inte stämmer. Biträdande lektorer och även postdoktorer kan beviljas expertskattelättnader om de har arbetat ett par år efter sin disputation.
• Expertskattelättnader kan även beviljas för personer med tillsvidaretjänst.
• När man funderar på att ansöka om expertskattelättnader är det viktigt att kontrollera att personen inte har varit skatterättsligt bosatt i Sverige under de senaste fem åren.
• En annan viktig sak att komma ihåg är att ansökan om expertskatt måste göras senast tre månader efter att arbetet i Sverige påbörjas.

Sammanfattningsvis: uppmana era kollegor att söka, även om ni känner er osäkra.

Det var allt för denna gång, ha det fint!

Eder Migrationskoordinator & HR-specialist. (Karin hälsar att det var mycket trevligt att se så många av er igår på HR-dagen!)

Hej på er!

Först i dagens inlägg- en vänlig påminnelse om statistik till Euraxess. För dig som inte fyllt i ännu, så finns enkäten här. Mer information om enkäten hittar du i detta inlägg. Senast den 20 februari önskar jag svar, tack på förhand!

Andra punkten rör medarbetare som går från samordningsnummer till personnummer. Det kan finnas anledning att tydliggöra dialogen med de medarbetare som berörs av detta, då det i dagsläget i vissa fall tar alltför lång tid mellan att medarbetaren har fått sitt svenska personnummer tills att uppgifterna ändras i Primula. Se gärna över er rutiner kring detta och om ni har några funderingar/utmaningar, maila mig så kan jag föra input vidare. karin.falth@hr.lu.se

Ta hand om er och kanske träffar jag några av er på HR-dagen den 29 februari?

Mvh Karin.

Hej i februarirusket!

Efter mitt senaste inlägg om Migrationsöverdomsstolens överprövning (och underkännande) av Migrationsverkets krav på visad försörjningsförmåga för att få permanent uppehållstillstånd (PUT), var det vissa, däribland jag själv, som kände att vidare vägledning behövdes. Efter domen (MIG 2023:18) reviderade Migrationsverket sitt eget rättsliga ställningstagande i frågan (läs detta här: Dokument – Lifos extern (migrationsverket.se)).

“Nu måste ju allt vara glasklart!”, tänker ni då. Well, think again! Det rättsliga ställningstagandet stadgar följande (sammanfattning längre ner):

Av 4 kap. 4 e § utlänningsförordningen följer att försörjningsförmågan måste ha en viss varaktighet för att försörjningskravet ska anses vara uppfyllt. Motsvarande begrepp, dvs. viss varaktighet, gäller även vid bedömningen av försörjningsförmågan vid försörjningskravet vid anhöriginvandring. Migrationsöverdomstolen har i MIG 2023:18 uttalat att begreppet viss varaktighet i 4 kap. 4 e § utlänningsförordningen har samma innebörd som motsvarande begrepp i anknytningsärenden.

När det gäller försörjningskravet vid anhöriginvandring har Migrationsöverdomstolen i MIG 2019:12 uttalat att försörjningsförmågan i det aktuella fallet kunde uppfyllas genom att anknytningspersonen vid prövningstillfället antingen har en tillräckligt stor arbetsrelaterad inkomst under minst ett år framöver eller om det vid en prognos framstår som sannolikt att han eller hon kommer att ha sådan inkomst i vart fall under ett år framöver.

Enligt MIG 2023:18 måste utlänningen visa att han eller hon vid prövningstillfället har en försörjningsförmåga under ett år eller kortare [felskrivning? reds anm] framöver för att kravet på viss varaktighet ska vara uppfyllt. Bedömningen av om försörjningsförmågan har en viss varaktighet får, enligt Migrationsöverdomstolen, inte handla om en slentrianmässig fast tidsgräns utan tillämpningen måste inrymma viss flexibilitet och utgå ifrån en sammantagen bedömning av de konkreta och individuella omständigheterna i det aktuella ärendet.

Domstolen uttalar vidare att det är rimligt att i bedömningen av om försörjningsförmågan har en viss varaktighet beakta om utlänningen har haft en tillräcklig och kontinuerlig försörjningsförmåga under en längre tid innan prövningstillfället.

Migrationsöverdomstolen uttalar vidare att det föreligger en presumtion att en tillsvidareanställning uppfyller kravet på viss varaktighet. Även en tidsbegränsad anställning som löper under ett år eller kortare från prövningstillfället kan, efter en sammantagen bedömning och där det har beaktats att utlänningen har haft en tillräcklig och kontinuerlig försörjningsförmåga under en längre tid, uppfylla kravet på viss varaktighet.

MIG 2023:18 stadgar alltså att innebörden av “varaktig försörjningsförmåga” ska vara samma oavsett om det handlar om anhöriginvandring eller en ansökan om permanent uppehållstillstånd. Kravet för anhöriginvandring är, enligt MIG 2019:12, att minst 12 månaders försörjning ska kunna påvisas. Därav borde det rimligen också följa att kravet för permanent uppehållstillstånd också är 12 månaders försörjning, men det säger inte domstolen uttryckligen. Istället säger domstolen att det inte får finnas en “slentrianmässig fast tidsgräns” och att viss flexibilitet måste finnas i bedömningen. Synd, tycker jag, som anser att detta område har präglats av alltför mycket “flexibilitet” (läs oklarhet) alltför länge. Vi behöver konkreta svar och gränser, men det är det här vi har att jobba med, helt enkelt.

Varför göra något enkelt när man kan göra det svårt? Hursomhaver borde man åtminstone läsa MIG 2023:18 som en uppluckring och mildring av försörjningskravet som Migrationsverket hittills har ställt för att kunna ge permanent uppehållstillstånd. Hoppas att det skänker viss tröst, trots all denna “flexibilitet”.

Bästa hälsningar,

Eder migrationskoordinator

Hej!

Dagens inlägg handlar om en fin möjlighet för våra internationella forskare och deras partners, nämligen en workshop i interkulturell kompetens. Mer information och anmälan på denna länk, sprid gärna!

Vinnova, som är en statlig myndighet och nationell kontaktmyndighet för EU:s ramprogram för forskning och innovation, har skapat en enkät som de gärna vill ha hjälp med att få svar på. Ni som arbetar med rekrytering av forskningsledare och seniora forskare, svara gärna på denna enkät. Tack för hjälpen!

Nästa vecka kommer Erik blogga, så då blir det något mer av migrationskaraktär.

Mvh Karin.

Hej på er!

Hoppas ni har det fint i januarimörkret. Själv återhämtar jag mig från en segdragen influensa, men nu börjar jag känna mig som mig själv igen.

En ny termin betyder insamling av statistik till Euraxess. Jag har skrivit det innan och det tål att upprepas: Det är av stor vikt vi bidrar med denna information till Euraxess, då det verkligen gör skillnad i hur vi kan hjälpa våra internationella forskare.

Nedan finns bakgrund till varför Euraxess vill att vi samlar in denna data och i enkäten finns en instruktion till hur du ska fylla i informationen. Enkäten hittar du här.

EURAXESS är ett europeiskt nätverk under EU-kommissionen och har som syfte att underlätta forskarmobilitet, främja karriärutveckling för forskare, upplysa forskare om deras rättigheter samt synliggöra lediga forskartjänster inom Europa. Det finns runt 600 EURAXESS-center i över 40 länder. Läs gärna mer om EURAXESS på den svenska portalen www.euraxess.se och på den gemensamma europeiska portalen https://euraxess.ec.europa.eu

Två gånger om året ber EURAXESS lärosäten att skicka in statistik över antalet frågor som internationella forskare ställer på de olika universiteten. Resultatet använder de för att föra upp olika frågor på politisk nivå i Bryssel. Vi använder oss också av resultatet här på Lunds universitet för att fortsätta utveckla den service och det stöd vi ger till internationella forskare och till er ute i verksamheterna.

Jag önskar svar på enkäten senast 20 februari, stort tack för din hjälp med detta!

Mvh Karin.

Så var det dags för årets första blogginlägg. Hoppas du hade ett fint slut på 2023 och är redo för ett nytt år.

Vi inleder med en nyhet som kom från Skatteverket innan årsskiftet, nämligen att tidsbokning införs för att bli folkbokförd vid flytt till Sverige. Från den 4 december är det möjligt att boka tid i förväg för den som ska besöka ett servicekontor och anmäla folkbokföring vid flytt till Sverige. Tidsbokning kommer erbjudas på runt hälften av landets servicekontor och Lund är ett av dessa. Läs mer här.

Diskussioner och utmaningar gällande att öppna bankkonto lär fortsätta in i 2024. Arbetet går dock framåt och i december så var en representant från Euraxess, Ulla Tunkara från KI, tillsammans med representanter för UHR, på ett möte med Finansinspektionen för att prata om svårigheterna kring att skaffa bankkonto i Sverige innan du har personnummer. Finansinspektionen höll med och berättade om att de har publicerat en rapport och en debattartikel om dessa problem, den kan du läsa här.

Nytt år betyder nya aktiviteter med Lund International Citizen Hub. Stadsvandringar i Lund, informationsträff med Försäkringskassan för att lära sig mer om svenska socialförsäkringssystemet, interkulturell kompetens och mycket annat. Sprid detta till dina internationella kollegor – program för våren hittar du här.

Kick Start Programme för internationella medarbetares partners som söker jobb, mer information här.

Önskar en fin trettondagshelg, på återhörande!

Mvh Karin.

Så här i takt med att året går mot sitt slut så funderar man på de stora frågorna: livet, hälsan, världsläget och samordningsnummer. I detta sammanhang kan jag meddela en liten nyhet. Från och med den 1 januari 2024 ska Migrationsverket begära ett samordningsnummer hos Skatteverket för utlänningar som ska beviljas uppehållstillstånd för arbete för en kortare tid än 12 månader. Detta stadgas i 5 kap. 9 a § utlänningsförordningen och rör, för vår del, just arbetstillstånd, inte uppehållstillstånd för forskning eller studier. Vi tror att detta är en bra ändring som skapar något bättre flöde i onboarding-processen.

I vanlig ordning passar jag på att understryka arbetsordningen mellan mig och Karin: jag hanterar frågor som rör Migrationsverket, Karin är en hejare på frågor som rör Skatteverket och t.ex. samordningsnummer. Så om ni har vidare frågor om samordningsnummer (på ett sätt som inte rör Migrationsverkets hantering) så ställ dessa till Karin!

Och med det sagt återstår bara att tacka för ett himla fint och innehållsrikt år! Vi har tacklat många plötsliga förändringar och hinder och jag tycker – om jag får säga det själv – att vi har gjort det med den äran. Vårt arbete har lagt grunden för ett framgångsrikt 2024 och nya forskningsframsteg för en bättre värld.

God Jul och Gott Nytt år önskar Eder Migrationskoordinator Erik och Eder HR-specialist Magnifica Karin Fälth! <3

I år kom migrationstomten tidigt, med ett avgörande från Migrationsöverdomstolen som kommer att gynna våra arbetstagare som vill ha permanent uppehållstillstånd. Apropå att Migrationsverket har tillämpat ett hårdare försörjningskrav för permanent uppehållstillstånd än för vissa andra processer skriver Migrationsöverdomstolen följande:

Permanent uppehållstillstånd ger en starkare ställning i det svenska samhället än ett tidsbegränsat uppehållstillstånd. För att en person ska beviljas permanent uppehållstillstånd finns vid sidan av försörjningskravet även andra särskilda krav som inte ställs när det gäller tidsbegränsade uppehållstillstånd. Bland annat krävs det i princip, oberoende av på vilken grund personen har vistats i Sverige, en flerårig vistelsetid här med uppehållstillstånd. Mot bakgrund av detta finns det inte skäl att ge begreppet ”viss varaktighet” vid permanent uppehållstillstånd en annan och striktare innebörd än den som följer av praxis avseende anknytningsmål. Det är också rimligast att samma begrepp har samma innebörd även om det återfinns på olika ställen i en författning eller i dess förarbeten. Att begreppet viss varaktighet har samma innebörd innebär att tillämpningssvårigheter kan undvikas. Tillämpningen måste alltid inrymma viss flexibilitet och det får inte handla om en slentrianmässig fast tidsgräns. En sammantagen bedömning av de konkreta och individuella omständigheterna måste i stället göras.

Domen stadgar alltså att försörjningsförmågan vid ansökan om permanent uppehållstillstånd inte ska omfattas av strängare krav än vad som följer av praxis avseende anknytningsmål (där den sätts till minst ett år). Detta är en mycket positiv nyhet för våra medarbetare som hittills har behövt visa 18 månaders försörjning från beslutstillfället. Det som dessutom är fantastiskt är att målet rör en doktorand som till följd av skrivningarna i högskoleförordningen är föremål för tidsbegränsade anställningar. Migrationsöverdomstolen bedömer, mot bakgrund av att denna doktorand har fått förlängda anställningar tidigare, att hen har gjort sannolikt att hen även kommer att få det framgent under doktorandtiden. Således kunde doktoranden alltså tillgodoräkna sig en framtida förlängning av sin tjänst för att nå upp till försörjningskravet. Mycket positivt! För er som är nyfikna på domen har den nummer MIG 2023:18.

Det finns all anledning att anta att Migrationsverket kommer att komma med ny information rörande sin handläggning till följd av detta mål. Fortsättning följer i detta avseende!

Eder migrationskoordinator

Hej alla (och särskilt tack till er som medverkade vid gårdagens migrationsutbildning. Jättekul att se ett sådant engagemang!)!

Som annonserades igår vid utbildningen har undertecknad tagit fram ordlistor över migrationsbegrepp på svenska och engelska. Dessa ligger nu ute på HR-webben. Migrationsfrågor | HR-webben (lu.se)

Om ni har feedback på dessa listor, det kan handla om begrepp som ni känner att ni saknar eller liknande, så mottages sådan feedback tacksamt! Det är bara att hojta! Det kommer vara ett levande arbete att hålla igång dessa ordlistor och övriga informationskanaler på migrationsområdet.

Glad andra advent!

Eder migrationskoordinator