Visa rutor

Enkät till Skatteverket kring SINK & samordningsnummer samt information till stipendiater

Hej på er!

I samband med att nya lagen om samordningsnummer kom förra året, etablerade jag ett samarbete med medarbetare på Skatteverket. Det är en viktig relation, där LU får insyn i Skatteverkets arbete och en möjlighet att påverka. Förra veckan blev jag kontaktad av en medarbetare som arbetar med utveckling kring arbetet med ansökan om SINK, samordningsnummer och personnummer. Nu önskar de information om hur vi upplever dessa processer. Enkäten och mer information hittar du här, ta chansen att påverka!

Som Erik nämnde i förra inlägget, så var vi på en konferens med Euraxess-nätverket förra veckan. Där fick vi information om att en ny sida på Euraxess hemsida har upprättats, som riktar sig till stipendiater, kring deras villkor etc. Sidan är på engelska och är ett bra komplement i introduktionen av stipendiater. Du hittar sidan här.

Ha en fortsatt fin vecka!

Mvh Karin.

16 april, 2024

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Besked från Åklagarmyndigheten rörande gränsdragning mellan tjänstledighet och uppsägning/ avsked vid olovliga anställningar

Hej från ett strålande soligt Umeå där älven fortfarande är frusen och marken täckt av snö!

Jag och Karin har varit på Euraxess-konferens i veckan. Det har varit fina, intressanta och givande dagar där jag har rapporterat från Samverkansgruppen mellan SUHF och Migrationsverket och vi har hört spännande föredrag om de enorma investeringar, möjligheter och utmaningar som väntas i Norrland. Över de kommande 10-20 åren väntas 1000- 1500 miljarder (!!!) kronor investeras i Norrland. Och det behövs arbetskraft så det bara skriker om det. Jag stannade också kvar en extra dag för att tillsammans med min eminenta ER-kollega Louise ha möte med Migrationsverket.

Det var egentligen en liten passus. Det jag egentligen ville kommunicera var att jag har varit i kontakt med Åklagarmyndigheten rörande de fall där vi – ve och fasa – upptäcker att vi har någon olovligen anställd. Typexemplet är att arbetstagaren har missat att ansöka om förlängt tillstånd i tid och HR inte har snappat upp att tidigare tillstånd löpt ut. I dessa fall har jag fått intrycket att HR gärna vill lägga in tjänstledighet på vederbörande, snarare än att regelrätt avskilja personen helt från anställningen. Min fråga till Åklagarmyndigheten var om detta är en fullgod åtgärd, eller om vi måste formellt avskilja personen från sin anställning. Kammaråklagaren som återkopplade sa att man inte kan vara säker på att en tjänstledighet är en fullgod åtgärd i detta sammanhang, eftersom anställningsbegreppet är så centralt i 20 kap. 5 § utlänningslagen som stadgar arbetsgivarens straffansvar. Och fastän någon må vara tjänstledig, så har man kvar sin anställning, vilket man inte får utan rätt tillstånd.

Alltså: i det fall vi upptäcker att vi har olovlig arbetskraft så måste vi omedelbart avskilja dem från sin tjänst. Det kan vi göra med stöd av Arbetsdomstolens avgörande i AD 1979:90. Det räcker inte med tjänstledighet, vilket jag kan tänka mig får bäring på utlysningsförfarandet o.s.v. vid återanställningen av samma person – ytterligare ett skäl till varför vi ska ha järnkoll på dessa typer av ärenden och se till att vi, alla institutioner, fakulteter och övriga arbetsställen inom universitetet, ska ha rigorösa rutiner för att se till att förlängningar alltid söks i tid och att vi aldrig har olovlig arbetskraft.

Trevlig helg från eder migrationskoordinator!

12 april, 2024

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Om tillståndsshopping på Ströget

Hej vänner!

Dagens inlägg handlar inte om någon ny uppdatering, utan om en påminnelse om vad som gäller. Den senaste tiden har jag mottagit en del mail som lyder i stil med ”för att slippa åka utomlands sökte X om arbetstillstånd istället för uppehållstillstånd för forskning” eller ”X sökte uppehållstillstånd för forskning istället för arbetstillstånd eftersom den processen inte har samma krav på utlysning” o.s.v.. Och då blir migrationskoordinatorn något förargad. Aktivitet avgör tillståndstyp. Härom finns det liksom inget egentligt val: om du ska forska ska du ha uppehållstillstånd för forskning, om du ska arbeta mestadels med ”vanligt” arbete (inte självständig forskning) så ska du ha arbetstillstånd. Punkt. Vi shoppar inte tillståndstyp utifrån bekvämlighet. Likaså innebär detta att vi först och främst måste ha en bestämd idé om vilken aktivitet vederbörande ska ägna sig åt för att vi i ett andra led ska kunna vidta rätt åtgärder migrationsmässigt. Om man ansöker om fel tillstånd för att man vill göra det lätt för sig i stunden, kan detta få långtgående konsekvenser i framtiden, exempelvis vid en ansökan om permanent uppehållstillstånd.

I detta sammanhang kan jag tänka mig att jobbsökartillstånden (after studies/ research- permits) ställer till med något av en tankevurpa, eftersom man även får lov att arbeta på dem. Men dessa kräver att vederbörande har en intention att söka arbete, vilket innebär att de inte blir aktuella om sökanden står inför en längre anställning. Vid kortare anställningar (upp till ~6 månader) kan situationen uppstå där det finns ett legitimt val mellan ett jobbsökartillstånd och ett arbetstillstånd eller forskningstillstånd, och då finns det lite olika aspekter (för- och nackdelar) att väga in. Vi har skrivit om detta här: https://www.staff.lu.se/employment/migration och här: https://www.hr-webben.lu.se/internationell-personal/migrationsfragor/medborgare-fran-tredje-land. Vid minsta tveksamhet, hojta.

På temat ”tillståndstyper” vill jag också passa på att påminna om att olika tillståndstyper kommer med olika krav och villkor. Migrationsverket ändrade för ca ett år sedan sin praxis om utlandsvistelser på ett svenskt studietillstånd, i en mer liberal riktning. Ändringen innebär att om studierna i Sverige kräver det, kan man vistas förhållandevis länge utomlands, för fältarbete o.s.v., utan att riskera att det svenska studietillståndet dras in. På förekommen anledning måste jag påminna om att denna liberalisering gäller just bara för uppehållstillstånd för studier. Vi bor i en region som i all väsentlighet är nära integrerad med Köpenhamnsregionen och det kan vara frestande att slå ner bopålarna i Danmark för att testa på livet på andra sidan sundet. Men Danmark är trots allt ett annat land och om man tror att man som innehavare av ett svenskt permanent uppehållstillstånd (till exempel) kan gå och bosätta sig i Danmark utan att riskera sitt svenska tillstånd, så tänker man fel. Bosättning utomlands, inklusive kära Danmark, på ett permanent uppehållstillstånd kommer med en konkret och överhängande risk att Migrationsverket drar in tillståndet. Nu kanske det är någon duktigpelle som minns rättsfallet MIG 2020:17 https://lagen.nu/dom/mig/2020:17 och tänker ”men öppnade Migrationsöverdomstolen inte för att arbete i landet Sverige var tillräckligt för att utfärda tillstånd, även om man har sin dygnsvila i Danmark?”. Och då svarar undertecknad ”Jo, i de fall som avses i 5 kap. 10 § utlänningslagen. Inte för permanent uppehållstillstånd”. I vanlig ordning gäller det att hålla tungan rätt i mun och beakta alla specialbestämmelser. Dessutom ska vi i regel inte ha arbetskraft anställd utomlands, av en massa andra anledningar (arbetsmiljö, försäkringar, statsrätten o.s.v. o.s.v.). 

Med önskan om en bra start på arbetsveckan!

Eder Migrationskoordinator

7 april, 2024

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Drop-in för nya internationella medarbetare

Hej på er kära kollegor!

Jag gläder mig till att skriva detta inlägg, då det handlar om något som jag hoppats att få till under en tid, nämligen en drop-in för våra nya internationella kollegor.

I olika enkäter, rapporter och undersökningar, både internt på LU och även hos andra lärosäten, framkommer att behov finns hos nya internationella medarbetare av att få en sammanhållen information kring vad det innebär att vara ny i Sverige. Det handlar om frågor kring migration, folkbokföring, samordningsnummer, deklaration, socialförsäkring, pension, barn-och skolverksamhet, öppna bankkonto etc. Att som ny internationell medarbetare få denna möjlighet, att se hur olika aktörer i det svenska samhället har olika funktioner och uppgifter, kan vara en mycket viktig faktor. Jag har undersökt möjligheten att erbjuda ett drop-in tillfälle, där olika relevanta funktioner deltar. Den 21 maj mellan klockan 9-12, så kommer det första tillfället att äga rum. Följande verksamheter/funktioner kommer att delta:

Medarbetare från Statens Servicekontor i Lund med kunskaper kring Försäkringskassan, Skatteverket, Arbetsförmedlingen samt Pensionsmyndigheten.  https://www.statenssc.se/besok-servicekontor/lund-servicekontor

Medarbetare från Medborgarcenter på Lunds kommun som kan svara på frågor kring barnomsorg, skola etc. https://lund.se/kontakt/medborgarcenter

Medarbetare från Alfa Mobility, vårt upphandlade relocationföretag. https://www.alfamoving.com/se/

Medarbetare från International Citizen Hub i Lund, https://internationalcitizenhub.com/

Kollegor från Sektionen Ekonomi som kan svara på frågor gällande löneutbetalningar (dock inte svara på direkta frågor som rör Swedbank.)

Erik Kvist och undertecknad kommer också finnas på plats.

Tanken är att köra ett pilotförsök i maj för att testa konceptet. Därefter kommer vi utvärdera och se hur ofta behovet för en sådan aktivitet kan finnas. Viktigt att poängtera att de funktioner som medverkar inte kan svara på personliga ärenden under denna drop-in. Du som HR-funktion är också varmt välkommen!

Tid och datum för drop-in: 21 maj kl. 9-12

Plats: Palestra, Universitetsplatsen

Nu behöver jag er hjälp med att sprida detta till våra internationella kollegor! Nedan är en text på engelska som ni kan använda till era kollegor för att marknadsföra drop-in:

Welcome to a drop-in at Lund University for new international staff! This is an opportunity for you to meet different functions, both from the university and outside. At this drop-in, you can ask questions for example regarding migration, population registration, coordination number, declaration, social insurance, pension, child and school activities, your salary. These functions will participate:

Erik Kvist, International Coordinator at Lund University – works with migration law at the division of External relations. He guides HR and staff through the migration framework and can answer questions regarding residence permit extensions and how different kinds of residence permits relate to different kinds of work positions.

Karin Fälth, HR specialist with focus on international staff – works with general questions at the university regarding international staff, such as introduction, policy work, keeping track regarding updates in relevant legislation, contact with different government agencies.

International Citizen Hub Lund – your home away from home in southern Sweden! We provide helpful information to international employees and their families, arrange relevant activities, and offer a warm environment in which to meet.

Division of Finance at LU – Yvonne and Malin, we work with employer missing payroll.

  • How to register a bank account for salary payment
  • What happens if you don’t register your bank account.

Statens Servicecenter – At our service offices, private individuals and companies receive help in matters related to the services of the Employment Agency, the Swedish Social Insurance, the Pensions Agency and the Tax Agency. A large part of our work involves helping costumers to use e-services and to find information on the web.

Civic Center, Lund Municipality – ask us questions regarding preschool, school, culture and leisure, social services, disability support.

Alfa Mobility – Welcome to our drop-in stand where you will be greeted by Iwona and Matilda from Alfa Mobility. Here you can ask questions regarding Immigration, Destination, and Move services. At Alfa Mobility, we are committed to providing comprehensive support aligned with our values of integrity, empathy, and excellence, ensuring a seamless transition for every individual. Join us to discover how we empower your journey with expertise and care.

Time and place: May 21st between 9-12 at ground floor at Palestra, Paradisgatan 4, Lundagård.

Stort tack för er hjälp att sprida denna information vidare!

Varma hälsningar, Karin.

3 april, 2024

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

1 Kommentar Lämna en kommentar

Om arvodister, ny blankett för mottagningsavtal och ett litet medskick

Glad fredag, tappra tjänstemän! Med en skälvande knapp timme kvar till helg passar jag på att avrunda arbetsveckan med lite migrationsprosa.

En fråga som kommer upp ibland är hur vi migrationsrättsligt ska hantera folk som kommer hit för att utföra ett uppdrag mot ersättning, utan att de är att anse som anställda och utan att det handlar om forskning. Var går gränsen för när arbetstillstånd krävs? Jag får erkänna att denna grupp människor i mångt och mycket har undsluppit mitt medvetande hittills. Jag tänkte att om man utför arbete mot ersättning så har, i princip, ett anställningsförhållande per automatik uppstått. En hitresande delegation från USA som ska utvärdera Pufendorf-institutet under en veckas tid fick mig dock att fundera och gräva vidare. Jag tänkte, å ena sidan, på utlänningslagens syfte: att upprätthålla en kontroll över vem som kommer hit och vilken aktivitet de ska ägna sig åt, samt de EU-rättsliga reglerna om företräde för EU-medborgare på vår arbetsmarknad. Å andra sidan tänkte jag på de praktiska aspekterna; det förefaller något hysteriskt med krav på utlysning och konkurrensutsättning och en hel arbetstillståndprocess för en ynka arbetsveckas jobb som bara kan utföras av en handfull experter i världen.

Jag vände mig till en betrodd beslutsfattarkontakt på Migrationsverkets arbetstillståndsenhet, som klargjorde:

Egna företagare eller konsulter som utför arbete i Sverige vars verksamhet är registrerad utomlands är i första hand inte att ses som arbetstagare, utan som uppdragstagare. Det rör sig då om personer som har ett kontrakt med en uppdragsgivare i Sverige. Det är då inte fråga om ett anställningsförhållande. Dessa personer behöver inte ha arbetstillstånd i Sverige men de behöver legalisera sin vistelse här, om den överstiger den viseringsfria tiden eller den tid som viseringen gäller.

Om personen däremot har för avsikt att arbeta i Sverige inom ramen för en anställning eller klart anställningsliknande former ska han eller hon ansöka om ett arbetstillstånd. Det rör sig då om förhållanden där det finns ett anställningsavtal, personen får lön, utför arbete under arbetsgivarens ledning m.m. Frågan om det rör sig om ett uppdrag eller arbete under anställningsliknande förhållande som kräver arbetstillstånd får bedömas utifrån omständigheterna i det enskilda ärendet. Det faktum att personen har en näringsverksamhet registrerad i hemlandet är inte tillräckligt för att utesluta att det rör sig om ett anställningsliknande förhållande. Det som bör beaktas är bland annat arbetets art, omfattning, ersättning för utfört arbete och dess storlek samt hur självständig personen är i relation till uppdragsgivaren. Ju mindre självständighet desto mer talar för att det rör sig om ett anställningsförhållande. Särskild försiktighet bör iakttas i fråga om uppdrag där uppgifter normalt förekommer på den ordinarie arbetsmarknaden (exempelvis arbete inom hotell- och, städbranschen, industri).

Hela Migrationsverkets rättsliga ställningstagande i denna fråga finnes här Dokument – Lifos extern (migrationsverket.se) och jag rekommenderar verkligen er att läsa den (den är bara ca 10 sidor). Mot bakgrund av våra amerikanska vänners tämligen begränsade uppdrag i Sverige, arten av arbetet och självständigheten med vilken de skulle utföra arbetet, bedömdes att de föll under begreppet “uppdragstagare” snarare än anställda och arbetstillstånd behövdes inte.

Summa summarum: jag tycker att vi som huvudregel ska tänka att arbetstillstånd (eller annat tillstånd som ger rätt att arbeta) ska finnas när tredjelandsmedborgare kommer hit och utför arbete mot ersättning. Hellre lite för försiktig än vårdslös. Men om vi har gäster vars arbete är högst begränsat i tid och omfattning och som verkar med en hög grad av självständighet så behövs troligtvis inte arbetstillstånd. Man får idka sitt kloka omdöme och bedöma omständigheterna från fall till fall. Och vid osäkerhet så är det alltid bättre att ställa en fråga för mycket än en för lite.

Nu till en annan fråga: Migrationsverket har uppdaterat sin blankett för mottagningsavtal för att “genom tydligare struktur och information underlätta för de som ska fylla i blanketten. Utökad vägledning har lagts till med målet att få in fler kompletta ansökningar”. Mer information och länk till blanketten finns här: Uppdaterad blankett för mottagningsavtal för forskare i Sverige – Migrationsverket. Så om ni sitter med en sparad, gammal kopia av denna blankett, se till att använda den nya istället (länk via HR-webben leder er också till den nya versionen)! Jag tror inte att det ska vara några konstigheter med att använda den nya blanketten, men om ni har frågor så är det bara att höra av sig.

Och så slutligen känner jag att jag vill klargöra en sak från tidigare inlägg. I måndags skrev jag att vi inte kunde göra en preliminär säkerhetsbedömning där vi undviker att ge den bäst meriterade personen en anställning på grund av farhåga att personen skulle fastna i långa prövningar. Vad jag menade med detta är helt enkelt att vi ska låta SÄPO göra sitt jobb, som är att värna om rikets säkerhet. Med det sagt finns det säkert en massa situationer där det är på sin plats för oss att tidigt bedöma huruvida eventuella säkerhetsaspekter faktiskt kan ha en påverkan på om detta är den lämpligaste kandidaten för jobbet. En person med problematisk historik med – och inställning till – djur kanske inte ska anställas för att ha hand om försöksdjur, trots lysande andra formella meriter, till exempel. Följ lokala föreskrifter och rutiner och ställ hellre en fråga för mycket än en för lite. I detta sammanhang kan jag nämna att Fredrik Bexell är säkerhetschef vid LU och Julia Edgerton vid arbetsgivarstöd jobbar med säkerhetsaspekter inom HR.

Med önskan om en utomordentligt trevlig helg!

Eder migrationskoordinator

22 mars, 2024

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

1 Kommentar Lämna en kommentar

Om säkerhetsläget och migration

På många sätt lever vi i turbulenta tider. Krig har återigen kommit till Europa, vilket har brutit århundraden av svensk alliansfrihet i form av NATO- tillträdet. Krig råder återigen i Mellanöstern, påtagliga spänningar råder mellan stormakter och Sverige har de senaste åren varit skådeplatsen för koranbränningar med efterföljande våldsamma upplopp, protester och en fabricerad kampanj i sociala media om vår socialtjänst. Allt detta har en bäring på hotbilden mot Sverige och svensk säkerhet. Vad gäller hot från främmande makt pekar SÄPO ut särskilt fyra länder: Iran, Kina, Ryssland och Belarus. Och svensk forskning och den akademiska sektorn är en måltavla.

Innebörden av detta har gått från att vara något diffus för oss, till att bli mer och mer konkret. Det är inte längre särskilt ovanligt att den arbetskraft som försöker komma hit fastnar i mycket långdragna migrationsprocesser som mynnar ut i ett avslag på grund av att SÄPO bedömer att vederbörande utgör ett hot mot rikets säkerhet. Delar av dessa beslut är ofta hemliga, men vi ser inte nödvändigtvis alltid någon koppling till uppenbara riskområden (typ forskningsområde kärnfysik och sökanden från Iran). När detta sker är det lätt att frustration uppstår för alla parter, rekryterare såväl som rekryt. Men då är det viktigt att ha tilltro till att SÄPO vet vad de gör och att ingenting är viktigare än säkerhet för liv och lem.

I Euraxess pratas det mycket om säkerhetsfrågan och det är tydligt att alla lärosäten, från Malmö i söder till Luleå i norr, är drabbade. Vissa mer än andra, dock. Vid LU hör jag ibland talas om ärenden där man måste erbjuda en tjänst till en person för att den är objektivt mest välmeriterad, medan man i princip vet att personen kommer att fastna i en säkerhetsprövning, på grund av sitt medborgarskap. Med anledning av detta tog jag kontakt med både Diskrimineringsombudsmannen och SÄPO för att fråga hur vi kan tänka kring detta (DO då frågan har en så tydlig koppling till nationalitet och medborgarskap). Jag fick fin och tydlig återkoppling (av både DO och en chef från SÄPO som ringde från hemligt nummer!): vi kan inte göra någon preliminär säkerhetsbedömning rörande rikets säkerhet. Det är SÄPO:s jobb att stå för säkerhetsbedömningen och vi kan inte inte ge tjänsten till någon på grund av en överhängande risk av en jättelång prövning som vi bedömer troligtvis kommer att mynna ut i ett avslag. SÄPO är medveten om de långa handläggningstiderna och att det ställer till det för oss, men jobbar på att korta dem. Och det verkar faktiskt som om de har kommit en bit på vägen i det avseendet. Alltså, summa summarum: keep calm and carry on. Ibland händer det att saker och ting ställs på sin ända på grund av sagda långa processer och eventuella avslag, men så är gången, helt enkelt. Vi får leva med det och parera det. Vidare ska jag säga att frågan diskuteras och hanteras vidare inom samverkansgruppen mellan SUHF och Migrationsverket.

Medan vi fortfarande avhandlar ämnet kommer här lite handfast information:

Utrikesdepartementet bedömer att det finns en förhöjd risk för terrorhot i Pakistan, i synnerhet i Islamabad. Mot bakgrund av säkerhetsläget är den svenska ambassaden där fortsättningsvis stängd för besökare. Detta innebär att migrationsverksamheten vid ambassaden i princip inte kan bedrivas eftersom inga utredningar eller andra åtgärder i uppehållstillståndsärenden kan genomföras. Det är i dagsläget inte känt när ambassaden åter kan ta emot externa besökare och pakistanier som ansöker om uppehållstillstånd i Sverige hänvisas fortsättningsvis till ambassaden i Addis Abeba, Etiopien (!). För mer information, se Information till pakistanska medborgare om migrationsärenden – Migrationsverket.

Vidare blev Sveriges ambassad i Bagdad stormad och satt i brand i somras. Ambassadens ordinarie kansli i Bagdad samt sektionskansliet i Erbil är därför stängda tills vidare. Det går inte att besöka eller ringa till ambassaden eller sektionskansliet. Vid migrationsärenden hänvisas irakiska medborgare till ambassaden i Teheran eller Amman. Om oss – Sweden Abroad

Likaså är Sveriges ambassad i Sudan fortsättningsvis stängd för besökare. Verksamheten återupptas när säkerhetsläget tillåter det. Boende i Sudan som behöver ansöka om svenskt uppehållstillstånd eller visum hänvisas till ambassaden i Addis Abeba, Etiopien. För mer information, se Sudan, Khartoum – Sweden Abroad

När sökanden hänvisas till ett annat land för att sköta sin migrationsprocess är det viktigt att tänka på att det landet kan, i sig, kräva inresetillstånd eller visum för att sökanden ska kunna resa in och vistas där. Det är alltså mycket möjligt att exempelvis irakier behöver ordna visum eller inresetillstånd till Iran för att i sin tur få visum eller uppehållstillstånd till Sverige. God planering och framförhållning krävs i dessa lägen.

Det är också många som frågar om det verkligen är omöjligt att uppsöka en annan ambassad än den som ens landsmän generellt hänvisas till. Överlag kräver ambassader att du ska vara bosatt , eller ha en lagstadgad vistelserätt, i ett land för att vara en del av ambassadens upptagningsområde. Om du alltså är pakistanier men långvarigt bosatt i Tokyo kan du naturligtvis uppsöka ambassaden där, istället för den i Addis Abeba. I övriga fall gäller det att ha god kontakt med den ambassad som man gärna vill uppsöka istället för den man är officiellt hänvisad till. Om man har tur kan de medge att hantera ärendet framför en annan ambassad som är mer avlägsen. Exempelvis har vi hört talas om ärenden där malaysier får tid vid ambassaden i Singapore istället för den i Bangkok, som de är formellt hänvisade till i migrationsärenden.

Sådär ja! Det blev något av en långkörare, men det förtjänar detta spännande och mångfacetterade område!

Fridens liljor och en önskan om en bra start på arbetsveckan,

Eder migrationskoordinator.

18 mars, 2024

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Myndighetsövergripande satsning för att främja högkvalificerad arbetskraft

I måndags kom det ett glädjande besked, nämligen att regeringen gör en myndighetsövergripande satsning för att attrahera och behålla internationell spetskompetens. 85 miljoner kronor kommer satsas de kommande 3 åren och nätverket  Euraxess, som både Erik och jag är högst aktiva i, har fått vara med i de förberedande dialogerna.

Bland annat kan man läsa:

“Uppdraget syftar också till att säkerställa att den arbetskraft som kommer till Sverige, inklusive medföljande familjer, snabbt kommer in i samhället så att de väljer att etablera sig i landet. Även forskare och studenter omfattas.”

Denna satsning sätter vi höga förhoppningar till, och hoppas att detta som nämns blir verklighet: ”idag saknas en tydlig samordning av myndigheternas olika processer”.

Här kan du läsa pressmeddelandet i sin helhet:

Myndighetsövergripande satsning för att attrahera och behålla internationell kompetens – Regeringen.se

Hälsningar Karin.

8 mars, 2024

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Uppdatering: vad händer på migrationsfronten? + information om forskarskatt

Hej vänner!

Här kommer ett gemensamt inlägg från oss, där Erik inleder med migrationsuppdatering och Karin fortsätter med information om forskarskatt.

Efter år av frustration och känslan av att tala för döva öron, kom till slut SOU:n om nya regler för arbetskraftsinvandring med mera för två veckor sedan (här finns den i sin helhet). Det är en rätt maffig bibba på över 400 sidor där en särskild utredare har analyserat hur ett nytt och effektivt system för arbetsmarknadsprövning kan utformas. I detta ingår diverse frågor om migrationsprocessen för tredjelandsmedborgare, även de som inte får ”rena” arbetstillstånd, utan exempelvis uppehållstillstånd för studier, forskning, anknytning mm. Och TILL VÅR GLÄDJE föreslår utredaren att en rad ändringar, som i mångt och mycket är det vi har skrikit på barrikaderna om i åratal. Allt för att göra det lättare att attrahera och behålla högkvalificerad kompetens. Ändringarna inbegriper:

  • Att barn till forskare ska kunna söka och beviljas uppehållstillstånd inifrån landet.
  • Att man ska kunna gå från ett jobbsökartillstånd tillbaka till ett ”akademiskt” tillstånd för studier eller forskning inifrån landet. (i praktiken kan detta exempelvis innebära en nödvändig brygga mellan mastersstudier och doktorandstudier, eller mellan doktorandstudier och forskning)
  • Att lönetröskeln som föreslås införas för arbetstillstånd inte ska gälla de som har UT för att söka arbete, för studier eller för forskning.

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juni 2025 och ska föregås av gedigna remissrundor. Svensk lagstiftning fäster generellt stor vikt vid förarbetena, så även om detta bara är förslag än så länge, så finns det goda skäl till optimism. Vi ska också se till att analysera dessa förslag i grunden, så att de inte får oanade och onödiga negativa följder (typ: jättebra att barn till forskare föreslås kunna få uppehållstillstånd inifrån landet, men övriga familjemedlemmar då? Varför inte tillåta ett statusbyte mellan studietillstånd till att bli familjemedlem till en forskare?). Remissvaret från LU:s sida kommer att beredas formellt av Sektionen HR, men undertecknad från Externa Relationer kommer att vara delaktig i utformandet.

Överlag tycker jag att det är medvind i migrationsseglen nu! Ovanstående förslag kommer att underlätta mycket för vår verksamhet och våra internationella kollegor. Jag får intrycket av att nuvarande regering lyssnar på våra behov och att viljan att attrahera och behålla kompetens står högt på agendan. Därtill har Migrationsöverdomstolen nyligen öppnat för en lättnad av försörjningskravet för permanent uppehållstillstånd, som jag har skrivit om här. Good news all around! 

I måndags deltog vi på ett möte tillsammans med Finansdepartementet, som önskade prata med oss om reglerna kring expertskatt (det vi känner som forskarskatt). Anledningen till att de ville prata med oss, är på grund av att LU är ett av de lärosäten som har rekryterat flest utländska forskare de senaste åren samt att vi har lämnat remissvar kring tidigare ändringar av expertskattereglerna. Under mötet diskuterade vi bland annat problem och möjligheter vid rekrytering av utländska kvalificerade forskare, möjliga praktiska erfarenheter av expertskattereglerna och eventuella förslag om hur reglerna kan förbättras.

Det blev ett gott utbyte av information kring expertskatten, vilken vi har förstått kan vara svår att navigera kring. Här kommer några punkter för att förhoppningsvis förtydliga något:

  • Ett vanligt missförstånd är att reglerna bara skulle vara till för professorer, vilket inte stämmer. Biträdande lektorer och även postdoktorer kan beviljas expertskattelättnader om de har arbetat ett par år efter sin disputation.
  • Expertskattelättnader kan även beviljas för personer med tillsvidaretjänst.
  • När man funderar på att ansöka om expertskattelättnader är det viktigt att kontrollera att personen inte har varit skatterättsligt bosatt i Sverige under de senaste fem åren.
  • En annan viktig sak att komma ihåg är att ansökan om expertskatt måste göras senast tre månader efter att arbetet i Sverige påbörjas.

Sammanfattningsvis: uppmana era kollegor att söka, även om ni känner er osäkra.

Det var allt för denna gång, ha det fint!

Eder Migrationskoordinator & HR-specialist. (Karin hälsar att det var mycket trevligt att se så många av er igår på HR-dagen!)

1 mars, 2024

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Påminnelse Euraxess & byte från samordningsnummer till personnummer

Hej på er!

Först i dagens inlägg- en vänlig påminnelse om statistik till Euraxess. För dig som inte fyllt i ännu, så finns enkäten här. Mer information om enkäten hittar du i detta inlägg. Senast den 20 februari önskar jag svar, tack på förhand!

Andra punkten rör medarbetare som går från samordningsnummer till personnummer. Det kan finnas anledning att tydliggöra dialogen med de medarbetare som berörs av detta, då det i dagsläget i vissa fall tar alltför lång tid mellan att medarbetaren har fått sitt svenska personnummer tills att uppgifterna ändras i Primula. Se gärna över er rutiner kring detta och om ni har några funderingar/utmaningar, maila mig så kan jag föra input vidare. karin.falth@hr.lu.se

Ta hand om er och kanske träffar jag några av er på HR-dagen den 29 februari?

Mvh Karin.

15 februari, 2024

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Fortsättning om försörjningskravet för PUT

Hej i februarirusket!

Efter mitt senaste inlägg om Migrationsöverdomsstolens överprövning (och underkännande) av Migrationsverkets krav på visad försörjningsförmåga för att få permanent uppehållstillstånd (PUT), var det vissa, däribland jag själv, som kände att vidare vägledning behövdes. Efter domen (MIG 2023:18) reviderade Migrationsverket sitt eget rättsliga ställningstagande i frågan (läs detta här: Dokument – Lifos extern (migrationsverket.se)).

“Nu måste ju allt vara glasklart!”, tänker ni då. Well, think again! Det rättsliga ställningstagandet stadgar följande (sammanfattning längre ner):

Av 4 kap. 4 e § utlänningsförordningen följer att försörjningsförmågan måste ha en viss varaktighet för att försörjningskravet ska anses vara uppfyllt. Motsvarande begrepp, dvs. viss varaktighet, gäller även vid bedömningen av försörjningsförmågan vid försörjningskravet vid anhöriginvandring. Migrationsöverdomstolen har i MIG 2023:18 uttalat att begreppet viss varaktighet i 4 kap. 4 e § utlänningsförordningen har samma innebörd som motsvarande begrepp i anknytningsärenden.

När det gäller försörjningskravet vid anhöriginvandring har Migrationsöverdomstolen i MIG 2019:12 uttalat att försörjningsförmågan i det aktuella fallet kunde uppfyllas genom att anknytningspersonen vid prövningstillfället antingen har en tillräckligt stor arbetsrelaterad inkomst under minst ett år framöver eller om det vid en prognos framstår som sannolikt att han eller hon kommer att ha sådan inkomst i vart fall under ett år framöver.

Enligt MIG 2023:18 måste utlänningen visa att han eller hon vid prövningstillfället har en försörjningsförmåga under ett år eller kortare [felskrivning? reds anm] framöver för att kravet på viss varaktighet ska vara uppfyllt. Bedömningen av om försörjningsförmågan har en viss varaktighet får, enligt Migrationsöverdomstolen, inte handla om en slentrianmässig fast tidsgräns utan tillämpningen måste inrymma viss flexibilitet och utgå ifrån en sammantagen bedömning av de konkreta och individuella omständigheterna i det aktuella ärendet.

Domstolen uttalar vidare att det är rimligt att i bedömningen av om försörjningsförmågan har en viss varaktighet beakta om utlänningen har haft en tillräcklig och kontinuerlig försörjningsförmåga under en längre tid innan prövningstillfället.

Migrationsöverdomstolen uttalar vidare att det föreligger en presumtion att en tillsvidareanställning uppfyller kravet på viss varaktighet. Även en tidsbegränsad anställning som löper under ett år eller kortare från prövningstillfället kan, efter en sammantagen bedömning och där det har beaktats att utlänningen har haft en tillräcklig och kontinuerlig försörjningsförmåga under en längre tid, uppfylla kravet på viss varaktighet.

MIG 2023:18 stadgar alltså att innebörden av “varaktig försörjningsförmåga” ska vara samma oavsett om det handlar om anhöriginvandring eller en ansökan om permanent uppehållstillstånd. Kravet för anhöriginvandring är, enligt MIG 2019:12, att minst 12 månaders försörjning ska kunna påvisas. Därav borde det rimligen också följa att kravet för permanent uppehållstillstånd också är 12 månaders försörjning, men det säger inte domstolen uttryckligen. Istället säger domstolen att det inte får finnas en “slentrianmässig fast tidsgräns” och att viss flexibilitet måste finnas i bedömningen. Synd, tycker jag, som anser att detta område har präglats av alltför mycket “flexibilitet” (läs oklarhet) alltför länge. Vi behöver konkreta svar och gränser, men det är det här vi har att jobba med, helt enkelt.

Varför göra något enkelt när man kan göra det svårt? Hursomhaver borde man åtminstone läsa MIG 2023:18 som en uppluckring och mildring av försörjningskravet som Migrationsverket hittills har ställt för att kunna ge permanent uppehållstillstånd. Hoppas att det skänker viss tröst, trots all denna “flexibilitet”.

Bästa hälsningar,

Eder migrationskoordinator

6 februari, 2024

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Nyare inlägg Äldre inlägg