Hej på er!
Här kommer ännu en hälsning från Alfa – och ja, det är återigen ett av de längre inläggen, för det har hänt mycket. Häng med!
I vårt förra inlägg (Nu är det skarpt läge – nya migrationsreglerna träder i kraft 11 juni) gick vi igenom de nya reglerna för forskare, doktorander och studenter. Men juni 2026 bjöd på mer än så: redan den 6 juni trädde nya regler för svenskt medborgarskap i kraft. Riksdagen klubbade propositionen den 29 april, och Migrationsverket har gått ut med information om vad som nu gäller. Här kommer en överblick av vad som landar, vad det betyder för våra internationella medarbetare och doktorander, och vilka underlag som blir viktiga framöver.
Och låt oss säga det viktigaste först:
Reglerna gäller utan övergångsbestämmelser. Alla ansökningar som inte var avgjorda före den 6 juni 2026 prövas enligt de nya reglerna – även om ansökan skickades in långt tidigare. Den som har en ansökan liggande hos Migrationsverket från ifjol kan alltså komma att prövas mot krav som inte fanns när ansökan lämnades in. Det är ovanligt skarpt och skapade debatt, och det är här vi förväntar oss flest frågor från verksamheten.
1. Hemvistkravet höjs – huvudregeln blir 8 år
Den som ansöker om svenskt medborgarskap måste som huvudregel ha bott i Sverige i minst 8 år (tidigare 5). För vissa grupper gäller andra tider:
- 2 år för nordiska medborgare och tidigare svenska medborgare
- 5 år för statslösa (tidigare 4)
- 7 år för flyktingar med flyktingstatusförklaring (tidigare 4)
- 7 år för den som är under 21 år
- 7 år för den som är gift, registrerad partner eller sambo med en svensk medborgare (tidigare 3) – men nu med villkoret att man varit gifta/sambo i fem år och att den anhörige haft svenskt medborgarskap i fem år
- 10 år som tidigast för den som inte kan styrka sin identitet
Värt att påminna om i sammanhanget: hur hemvisttiden räknas är inte alltid intuitivt. All tid i Sverige räknas inte per automatik – det beror bland annat på vilken typ av tillstånd man haft och med vilket syfte man vistats här. För de kandidater som funderar på sin tidslinje är det här ett klassiskt ”ring oss och bolla”-ärende snarare än något att gissa sig fram i.
Lite ironiskt blir det också: samtidigt som vägen till permanent uppehållstillstånd för forskare och doktorander just kortats från fyra till tre år (se förra inlägget), blir vägen till medborgarskap tre år längre. Den som planerat sitt liv efter ”fem år till medborgarskap” behöver därmed räkna om.
2. Nytt försörjningskrav – cirka 20 000 kr/månad i egen inkomst
Från 6 juni gäller att den sökande ska kunna försörja sig själv genom egna inkomster motsvarande minst tre inkomstbasbelopp per år, vilket i dagsläget motsvarar ungefär 20 000 kronor per månad före skatt. För att uppfylla kravet ska man:
- ha en varaktig inkomst från arbete eller näringsverksamhet som inte är subventionerad
- inte ha haft försörjningsstöd i mer än totalt sex månader under de senaste tre åren
- kunna visa att försörjningen är stabil över tid
Och – viktigt – man kan inte räkna med partnerns inkomster, sparade tillgångar eller tillfälliga anställningar utan varaktighet.
För LU:s del betyder det i praktiken: anställda doktorander, forskare och övrig anställd personal klarar normalt inkomstnivån med god marginal. Men håll ögonen på två grupper:
- Stipendiefinansierade doktorander och gästforskare – här behöver vi titta närmare på hur stipendier kommer att bedömas i förhållande till kravet på inkomst från arbete eller näringsverksamhet.
- Medföljande partners – den som byggt sin Sverigetid på en anhörigroll utan egen varaktig anställning kan få det betydligt svårare. Att partnern tjänar bra hjälper inte; kravet är individuellt.
Det finns undantag, bland annat för personer med ålderspension eller varaktiga funktionsnedsättningar – och, intressant för vår värld, för den som studerar på viss nivå med godkända resultat, exempelvis heltidsstudier vid svenskt universitet eller högskola i en utbildning som leder till examen. Exakt hur det undantaget kommer att tillämpas i praktiken är en av de saker vi bevakar.
3. Kunskapskrav i svenska och om det svenska samhället
Den som är mellan 16 och 66 år ska från 6 juni visa kunskaper i svenska språket och om det svenska samhället. Kunskaperna kan styrkas med till exempel:
- betyg från svensk grundskola eller gymnasium
- studier på komvux eller folkhögskola
- godkänt betyg i SFI kurs D
Den som saknar intyg erbjuds i stället att göra ett medborgarskapsprov. Proven införs stegvis: den första delen, om det svenska samhället, kommer i augusti 2026. Provet i svenska införs vid ett senare tillfälle. UHR (Universitets- och högskolerådet) ansvarar för provet, det skrivs i Stockholm, och – observera – man kan bara anmäla sig efter att ha fått ett brev från Migrationsverket. Mer information finns på UHR:s webbplats.
Här finns en tydlig LU-vinkel: många av våra internationella forskare och lärare lever och arbetar utmärkt på engelska, och har kanske aldrig haft skäl att formalisera sin svenska. Den som siktar på medborgarskap gör klokt i att redan nu fundera på SFI kurs D eller motsvarande – det är sannolikt en enklare och tryggare väg än att vänta på provet, särskilt som språkdelen av provet ännu inte finns på plats. Undantag kan medges för den som på grund av funktionsnedsättning eller andra skäl inte kan uppfylla kraven.
4. Skärpt karenstid vid brott
Kravet på ett skötsamt och hederligt levnadssätt skärps, och den så kallade karenstiden – tiden som måste gå efter brott innan medborgarskap kan beviljas – förlängs. För de allra flesta i vår krets är detta en icke-fråga, men det förtjänar att nämnas eftersom även mindre förseelser kan påverka tidslinjen mer än tidigare.
5. Barn ansöker numera själva
Från 6 juni kan barn inte längre stå med på en förälders ansökan. Varje barn ska ha en egen ansökan som vårdnadshavaren skriver under, via e-tjänst eller blankett. Kraven varierar med ålder: barn under 15 år ska som huvudregel ha bott i Sverige i tre år (statslösa två år), barn över 15 år i fem år, och nordiska medborgare två år oavsett ålder. Från 15 år gäller krav på skötsamt levnadssätt och från 16 år kunskapskraven – däremot inget försörjningskrav för barn. I pågående ärenden där barn ingår i förälderns ansökan kontaktar Migrationsverket vårdnadshavarna.
6. Anmälan begränsas – och vissa kan få tillbaka förlorat medborgarskap
Möjligheten att bli svensk medborgare genom anmälan (det enklare förfarandet) begränsas kraftigt: från 6 juni gäller den i princip bara vuxna nordiska medborgare, statslösa barn och unga vuxna födda i Sverige. Alla andra hänvisas till ansökan – med allt vad det innebär av de nya kraven ovan.
Samtidigt kommer en glädjande nyhet för en specifik grupp: den som förlorat sitt svenska medborgarskap vid 22 års ålder (för att man fötts utomlands och aldrig bott i eller haft samhörighet med Sverige) kan nu ansöka om att återfå det, om förlusten fått oproportionerliga konsekvenser. En anpassning till EU-rätten som kan vara relevant för en och annan utlandsfödd kollega med svenska rötter.
Vad betyder det här i praktiken – och vad vi bevakar
- Pågående ansökningar. Eftersom övergångsbestämmelser saknas behöver den som har en liggande ansökan vara beredd på kompletteringsförelägganden kring försörjning och kunskaper. Vänta inte med att samla underlag: anställningsavtal, lönespecifikationer, intyg om varaktighet, och språkintyg. Så när Migrationsverket kontaktar en är man redo.
- Underlag för försörjningskravet. Räkna med att Migrationsverket vill se varaktighet, inte bara nivå – tillsvidareanställning eller längre tidsbegränsade anställningar väger tyngre än korta förordnanden. Spar lönespecifikationer och anställningsbeslut.
- Stipendiater. Hur stipendiefinansiering bedöms mot försörjningskravet är en öppen fråga vi följer noga.
- Medborgarskapsprovets utrullning. Första provet i augusti, bara i Stockholm, och endast möjligt att anmäla sig till efter Migrationsverket skickat ett brev – och språkprovet dröjer. Logistiken här lär generera frågor.
- Handläggningstider. När alla öppna ärenden ska omprövas mot nya krav är risken uppenbar att tiderna drar iväg. Vi får helt enkelt se.
Tveka som vanligt inte att höra av er med frågor eller spaningar från verksamheten – det är den vägen vi får ihop bilden snabbast.
- Måndag–fredag kl 8–12 via e-post: imm.lu@alfamoving.com
- Måndag–fredag kl 10–12 via telefon: +46 10 331 38 31
Länkar till originalkällorna om ni vill läsa mer: